
Iwa labas d bukebbas waha!! D ahardef waha! Melmi dd-ittas di tirja ca n ḥajet wer tecni, dag-s inexliɛen d tudact, tferrḥed xmi i dd‑ttfaqid. Maca iherdifen (turjitin wer yecnin) dinni min umi neffɛent: Ttɛawanent‑aneɣ ad nessufeɣ min xaf‑neɣ ittekken swass n tfeqqaɛ d ixeyyiqen d imenɣan … Mamek qqarn imussnawen. Ca n twalatin alli-nneɣ isselmad‑aneɣ mamek ɣa negg mala nemṣaḍaf aked ca n min wer yecnin di tidet. Mamek ɣa negg ad nḍebbel di tigg°di i daneɣ‑dd-ittasen, ḥima ad nenfekk zeg yemxumbal.
Xmi netteṭṭes, nettadef deg yijjen tmurt wer tt‑nessin. tamurt‑a n tirja nzemmer ad dag‑s nẓer leɛjeb, mamek tzemmer ad kidneɣ dag‑s dd-tedwel tidet. Aṭṭas n twalatin nettfaqa-dd zegga yeɛda min yeɛdan, ittɣima weswingem waha. Maca ca n twalatin nkessi i tirja-nneɣ s wemnus, nettxarres dag‑s mkul ass. Imussnawen wer ssineɣ cḥal nitni rezzun manis i dd‑tettas lḥala‑ya. Min tt‑itteggen di tebyulujit‑nneɣ? Ijjen tɣuri teqqer belli Tirja d adwal ɣer ufaqi i yeɛdan. Nesnufsul zag‑s min yeɛdan n wussan.
Tigg°di deg yiḍes
Virginie Sterpenich zi tesdawit n Genf d ixeddamen kid‑s, ḥḍan alli 18 n yewdan ṭṭṣen, qqnen-ten ɣer ikabliten, ggin‑as axeṭṭet n trisinti i walli (EEG), aked wewzan n trisinti n lmuxx, sfaqan-ten-dd, xeẓẓren mamek ttuɣa ttacan di turjit‑nni. Zag‑s ad ssnen man jjihet deg uzellif i yeḍḍebbaren di tirja, ufin tnayn n imukan d inni i ixeddmen aṭṭas ɣer yewdan yucan s tigg°di. « Insular cortex » d « cingulate cortex »

Mindi sɛijjben? Tnayn nni n imukan ixeddmen x tigg°di di tirja, d inni beɛda i tt‑itteggen di lfiqet. Inuyrunen (Neuron) n Insula ferren tyacit, uca ad cceɛllen xmi ɣa yaca ḥed akd tigg°di. « cingulate cortex » issewjad i lxaṭar, itteg leḥsabat i min dd-yegguren (tarewla, iɣuyyan)
Maca min yeqqnen ca ɣer ca? Tigg°di‑ya di tidet d tirja, mindi ttemsebḍa?
D Alemmud i lfiqet
Ḥima ad rren x iseqsan‑a, ggin ijjen uɛayar (ttejriba) nniḍen, x 89 n yewdan, simanet n tirja ad tent-arin di ca n lektab. Mkul tuffut, min ked ucan di tirja (mala ɛeqlen x-asent). Ɣer uneggar n simanet, ggin‑asen arraḍyu n (fMRT). Ufin inni itturjan turjitin wer cnint yennum kid‑sent lebda tettas‑as-dd tigg°di di tirja, alli-nsen wer yexdim ca anict n yenni i ɣer udrusen iherdifen.

“Am Insula am cingulary Cortex ula d Amygdala ttuɣa-ten wer xeddmen ca s jjehd”, tenna Sterpenich. Ɛawed lweṣt n wezgen n zzat n walli (Prefrontal cortex) ufin-t ixeddem ktar (Azgen‑a xmi nettegg°ed issenqas zi jjehd n tigg°di, ḥima wer xaf‑neɣ tettɣellib.) Imussnawen ttwalan belli tigg°di n tirja d tenni n tidet, qqnent aṭṭas ɣer yijjt d tenniḍen. Tirja d ijjen uselmed i tidet . Sselmadent ddat‑nneɣ mamek ɣa tegg mala yemṣar ca n min yessagg°aden di tidet, ḥima wer ittili utansyu, niɣ ad nedhec, tirja snamant‑aneɣ.
Sxeṣṣaran ca iherdifen‑a?
Ssa ttefɣen di tussna ɣer ddwawat d ttirappi d jdid i yemxumbal n tigg°di. Maca asgenfi s iherdifen, ɣer‑s laḥedd, melmi ttilin iherdifen qesḥen ktar. « Nettwala belli: Xmi ɣa yeɛdu laḥed n tigg°di deg uhardef, ittraḥ jjehd n wesgenfi, irenni lehlak » ‑Sterpenich
Ma d tidet ma lla, aqqa-ten rezzun di manaya: Mamek tegga limart n tirja di tudert‑nneɣ? Izemmer yiḍes a daneɣ-yesselmed tudert n lfiqet? Aqa ataf ad iban.
Tala : Virginie Sterpenich (Universität Genf, Schweiz) et al., Human Brain Mapping, doi: 10.1002/hbm.24843
ɣer ɛawd: Ṭṭhart: Min iqqar ddin d tussna?