Timɣarin‑a beddlent Tudert! (1)

Ca zeg-sent ufint Radioactivity, ca sɣuyyent x tesɣart‑nsent ḥima ataf ttareccḥent, beddent deg wudem i Ṭaliban. « Timɣarin zemmarent i minumi zemmaren yergazen », i tenna Maria Teresa de Filippis tamezgarut i yemḥizwaren di « Formel 1 ». Ass-a a dawem‑dd nari x ɛecra zi Timɣarin‑a i ibeddlen tudert.

Tafarɛunt Tamezgarut!

Awerni lmut n wargaz‑nnes Farɛun Tuḥtmes II, tedwel Ḥatcepzut 1497 zdat ɛisa, urid xwansu ɣa yemɣer memmis waha, maca tedwel d tajellit n Misra.
Ḥatcepzut 1479 q.y

Awern i tmettant n wergaz‑nnes Farɛun Tuḥtmes II, tedwel Ḥatcepzut 1497 qbel i Yeccu , urid xwansu ɣa yemɣer memmi-s waha, maca tedwel d tajellit n Misra.
Ɛecra‑nni isegg°usa i di teḥkem, ccuren s lehna d arrawaj. Farɛun i dd-idewlen awarn‑as yuḥḥel ad yemḥa later n tfarɛunt‑a.

1337 yekker umenɣi n 100 iseggusa jer Aglanzi d Fransa, idjis n ijjen ufellaḥ qaren‑as Jeanne d’Arc. Tuɣa ɣer‑s 13-iseggusa, rumi teẓra turjit tamezgarut. Senni laɣan‑dd xaf‑s imeqranen n glizyat ad tsellek Fransa, ad tessiwed Karl VII ad yili d ajellid n Fransa
Johanna

Tamjahedt tameqrant

1337 yekker umenɣi n 100 iseggusa jer Weglanzi d Fransa, yelli-s n yijjen ufellaḥ qaren‑as Jeanne d’Arc. Ttuɣa ɣer‑s 13 isegg°usa, rumi teẓra turjit tamezgarut. Senni laɣan‑dd xaf‑s imeqranen n glizyat ad tsellek Fransa, ad tessiwed Karl VII ad yili d ajellid n Fransa. Ɣar uneggar Aglanzi yerna deg umenɣi, ṭṭfen‑tt Yeglanziyen, nɣin‑tt.

Katharina tekkes afɣul n wargaz‑nnes zi leḥkam.
Katharina II.

Lalla‑s n yegran

Katharina tekkes afɣul-nni n wergaz‑nnes zi leḥkam. Tegga ixef‑nnes d tajellidt n tmura n Arruss, tiweḍ ad teḥkem dinni, ad tessader Pulunia d ca n tmura nniḍen sadu leḥkam‑nes, ar mani tedwel d nettat weḥd-s i umi qqarn « Tameqqrant » zi tinni i iḥekmen.

Elisabeth I

Tamɣart m iɛeqriwen

Elisabeth I, lami tiweḍ ad teḥkem, teṭṭef tamurt dag‑s arwina. Maca tiweḍ ad tesbedd amenɣi jer Iprotestanten d ikatuliken, tendeh tamurt n Briṭanya ɣer wussan n wureɣ. Tussna n Briṭanya deg wakud-nni, tedher-dd dag‑s tẓuri, iban‑dd dag‑s ula d Shakespeare.

Timɣarin‑a beddlent Tudart!
Emmeline Pankhurst (1858-1928)

Tameɣnast iqesḥen

1903 deg Uglanzi, tessers Emmeline Pankhurst ddsas i umussu n temɣart. Tɣewweɣ x tesɣart n temɣart deg warecceḥ. Aɣewweɣ tegga‑t s tikkest x macca, d usiɣi n tmessi di tudrin. arami d 1918 i dd‑tiwi tasɣart, ucin lḥeq i temɣart ad tarecceḥ x 30 iseggusa. nettat temmut deg 1928, asegg°as lami yegga Uglanzi izerfan minxef tesɣuyy Emmeline.

Timɣarin‑a beddlent Tudart!
Rosa Luxemburg

Tameɣnast tazelmaḍt

zdat ma ataf timɣarin zemmrent ad sewwtent, tbedd Rosa Luxemburg deg useddi amezwar n imeɣnas i iɣewwɣen x tdimuqratit d tseqqar n wegdud.
S Tmunt n Sparta d wegraw Akumunisti i di teswiza di ddsas-nnes, tessenta s lidrabat ad tteg tagrawla awarni ukemmel n wemsiqḍi ameḍlan amezwaru.
1919 nɣin‑tt ca zi lmexzen n Uliman.

Marie Curies (1867-1934)

Tamussnawt n iseḍya

Tarezzutin n Marie Curies deg iseḍya i yellan Radioaktive, ssiwḍen-tt ad terbeḥ awardi n Nobel di fizik, maca ad tawi ura d lehlak ileqfen s Arradyu-nni.
Awardi nniḍen n Nobel tiwey-it x twafit n Radium d Polonium deg Ucimi (chemie). Awarn i lami yemmut wergaz-nnes, tedwel nettat ad tesɣer di « Sorbonne » di Paris.

Anne Frank

Tafeṭṭaḥt n Hulukust

Annelies Marie „Anne“ Frank, tettwassen s « Anne‑nnek », zag‑s i tkemmel adlis i di ttuɣa tettari tizemmemin‑nnes mkul ass, jar 1942 d 1944. tawlaft‑a ttuɣa ɣer‑s 13 iseggusa, awarn‑as terwel ɣer Wamsterdam. Tedder din deg yijjen wexxam teffer dag‑s, ar mani d Mars 1945 ṭṭfen-tt iwyen-tt a tt-nɣen. Adlis-nnes yeqqim ttedwalen merra yenni i irezzun di min yettwaggen d ɣezzu deg udayen.

Timɣarin‑a beddlent Tudart!
Wangari Maathai

Tafrikant Tamzwarut i yeksin Nobel

« Azgzawt tamezgarut n wafrika » i das‑ttlaɣan legnus, Wangari Maathai zeg isegg°usa n 70 nettat tettɣewweɣ x tseqqar n yewdan, ula x tseqqar n Ugama (nature). « Green Belt Movement » teẓẓu zeg‑s lesjur, ḥima ad teqḍa x lazaɣ di tmurt‑nnes, deg 2004 teksi x min tegga Awardi n Nobel.

Malala

Tamaẓust n tmeɣnas

Di 2009 tuɣa ɣer‑s 11 isegg°usa lami tesqad ineɣmisen x Ṭaliban i BBC. Tɣewweɣ x izerfan n tebriɣin di tɣuri zegga qqnen sekwila mani i tt‑ttuɣa d tameḥḍart. 2012 tenjem x ubunt zi tmenɣiwt. lami teggenfa, tura adlis-nnes: « D nnec d malala: tenni tuɣa xsen ad nɣen Ṭaliban!

Majid Aqelɛi
Majid Aqelɛi
Majid, Izran, Tudart tazgzawt, d Tussna...

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Atiliskup n James Webb isewwar-dd ipilarn n twaggit

Ipilaren d ilfan, n ugaz d tɛejjact, d waṭṭas n yetran: Atiliskup n Webb yeksi-dd ca n twessaf wer llint wer xliqent.

Ijjen wegraw d ameqqran x tudert n Tmaziɣt n Arrif iggur ad yili di Biyya.

Iggur ad yili di min dd-ittasen ijjen wegraw d ameqqran ad tegg tamesmunt n Garabide aked twiza n tmesmunt n Abrid i tgumi d...

Ijjen wegraw d usseḥḍar x wawal, tira d tsekla n Tmaziɣt di Nnaḍur

Iggur ad yili ass-a n ssebt (01.10.2022) zi tseɛɛet n xemsa n uɛecci, ijjen uṣeḥḍar x wawal d tira n Tmaziɣt d ijjen wegraw...

Tlata n wussan n ufurmasyu i tegga Prof. Dr. Mena B. Lafkioui i yiselmaden n Tmaziɣt di Nnaḍur.

Ittwagg ijjen wemsagar n ufurmasyu i yiselmaden n Tmaziɣt deg wussan n 08, 09 d 10 zi Cutenbir i yeɛdan di tendint n Nnaḍur....