Di Brayer tcark (ESA) Tamunt n yijenwan tawruppit aked NASA deg yijjen Umunnuḍ i tfukt qqaren‑as « Solar Orbiter », wer das-yeqqim ca aṭṭas ad yawed, uca yebda ad yessek Tsawer n tfukt zi beɛda. Min deg‑sent di tṣawer-nni, bla zeg-s, tudert di Tmurt wer tettili!
-
Axzin n Tmessi i yessarɛiben!
Ttsawer‑a ttwaggent x lagg°aj n 77 Melyun kilumit, ɛemmers ma tiwed ca n Macina ad tegg ttsawer am tina, d manaya i umi ɣa yegg « Solar Orbiter » tizemmar.

-
Tiḍuqqiẓin d tḥeryaḍin n tfukt!
Tafukt tettextux, lebda, merra merra ttilin deg-s yiḍuqqiẓen, ca n twalatin d imeẓẓyanen, ca n twalatin meɣren. xmi ttilint ddegg‑a n tḥeryaḍin, tessekka i ujenna d tmurt aṭṭas n cciɛ i yeccurn s ttrisinti d lhend. Mala iwḍen‑dd s waṭṭas, zemmaren a xaf-neɣ raḥenttrisinti, d Arrizu n Telefon.

-
Čamma n tmessi taqdimt!
Tafukt-nneɣ tella yujar aṭṭas n Milyar isegg°usa, qbel ɣa yilin yewdan. texleq-dd aked tmura i das‑dd-yennḍen zeg yijjen tsegnut n lgaz 4,6 milyar n yisegg°usa zegg°ami.
Tzemmar ad tsiɣi tettceɛɛer ijjen 5 milyar n yisegg°usa nniḍen ‑ayenni waha ttwalan yimesnawen ad iqedd Enerji i dag-s!

-
Amẓiw n Enerji!
D ijjen uɛeqqa yefsi. Daxel d Prissyun, d leḥmu mɣarn ar mani yefsi uhidrujin ak uhilyum, manayenni i dd-ittejjan Enerjy s waṭṭas. Tirettet zi min dag-s tfukt, am xmi tesruqqid wer ssineɣ mecḥal n ṭun n Lefḥem!

- Ad tegg 100 zi Tmurt!
Ssa tettban‑dd d tameẓẓyant. Ca n twalatin yallah anict n rbeyyeɛ deg ujenna. maca tafukt di Tiru-nnes tujar 700.000 km. ittaweḍ deg‑s Leḥmu kter zi 15 melyun degri.

-
D ijjt zi Milyar n yetran.
Mindi carken yetran marra ? ‑ Ttceɛɛren. ttceɛɛren minzi dag-sen Enerjy, am tfukt. Tfukt-nneɣ d ijjt zeg yetran waha. tujar ca zeg yetran, maca llan yetran i tt‑yujarn!

- Tarzut deg utextex!
X tmurt‑nnes, tettextux, ca n tmeslayin d ticemlalin ttalyent-id zeg wallaɣ-nnes ɣer berra, dinni i tettesmiḍ cwayt, ittberkin uca ihekk°a ɛawed ɣer wallaɣ-nnes. Tafukt‑nneɣ d wenni d itri waha i iwden yimerzuten ad xzaren min xaf‑s.

- Ibeqqiḍen sserɛiben!
Ca n twalain ittili x tfukt ca n yibeqqiḍen ḥedqen, ttekken x-as ayur niɣ kṭer xenni i ɣa dduryen. Qbel i ɣa yexleq Ɛisa, ḥakaren‑asn yewdan zi tmurt. Galileo Galili yura-ten di 1610. Manis i dd-ttasen? ɛad ttuɣa wer yessin ḥed. Ass-a weznen‑ten ufin iyyar n Lhend-nsen yejhed aṭṭas!

- Tiḥeryaḍin n tfukt ssagg°adent
Xmi tettili tfukt txeddem, tettextux aṭṭas, ttnakkarent tḥeryaḍin n tfukt, din tessufuɣ trisinti i dag‑s. Ca n twalatin izemmar ad yelqef ca n Satellit a t-yareddej, mala yiweḍ tamurt a daneɣ-yessengez Trisinti!

- Xmi ittnewwer ujenna!
Tifawin ittemẓaren deg ujenna n tmura n ugafa (Nord), (Tambabest n tizgelt), ttilint xmi dd-ttasent tareccinin yeccurn s Trisinti zi Tfukt ɣer ujenna i dd-yennḍen i tmurt. Mecḥal n twalatin deg usegg°as i nzemmar a tent‑nẓer ? Ittɣima yeqqen ɣer ṭḥeryadin n tfukt:
Mkur 11 isegg°usa Ttilint tḥeryaḍin n tfukt s waṭṭas, uca tettili akid‑s tembabest n Polar!
