« Ttaciɣ am xmi neɛɛmeɣ belli nɣiɣ ». D asenti n lektab i zi yettwassen Charles Robert Darwin. Maca tidet waha, Darwin yegga tagrawla s uṭewwer. Theory of Evolution, Taṭiyurit n uṭṭewwer [Taqbaylit: Tamhazt], urid tssenhezz tussna waha, Maca tbeddel udem i wemaḍal.

Ar lwesṭ n lqern n 19, ttuɣa aṭṭas n yiwdan ttamnen belli tamurt ixerq-itt Ṛebbi s qaɛ min day-s yellan n imudar (lmal) d lesjur. Yallah 4004 iseggusa waha qbel i Ɛisa. Tcuni, amsebḍi, leɛjayb marra d izumal n jjehd n Ṛebbi. Zi mani tella tmurt, wer dag‑s yenqiṣ wer dag‑s yemmerni walu.
Taṭiyyurit n Darwin tegga BBUM!
Charles Robert Darwin yeḍfer ijjen tebridt nniḍen deg uxarres x mamek tebda tudert di tmurt. Adlis-nnes umi yegga azwel d azegrar: « On the Origin of Species by Means of Natural Selection, or the Preservation of Favoured Races in the Struggle for Life » (s tmaziɣt: Beddu n yekluṣay s uswizi n yixḍer n ugama (Nature) niɣ Asiɣi n yekluṣay n arraṣat n lemliḥ deg umquṭṭes x tudert). Yettwafser twalat tamezgarut ass n 24 Nuwenbir 1859.

Afser amezgaru n 1250 n lektub, qḍan deg wass amezgaru. Adlis amezgaru qa-t di lmetḥef n London n umezruy n ugama.
Tasersiwt (thesis statement ) tamezgarut.
Awal n « Evolution » [Aṭewwer] wer t-id‑yider Darwin deg usufeɣ amezgaru n wedlis-nnes. Axarres amezgaru n Darwin dag‑s belli Agama [Natur] teṭṭewwer urid ixerq-itt Ṛebbi deg ijjen tecti.
Axarres‑a yegga‑s Darwin ddsas, ddsas s ca n tmeslayin yegru‑tent-id zi temriḥt yegga s uɣarrabu (HMS Beagle ) d tdewla ɣer London.
Tisersiwin nniḍen:
Di tidet, axarres n Darwin wer dag‑s bu iceddan aṭṭas. Netta yettwala belli marra min yeddren, itteg tizemmer ḥima ad yaru (ad yemmerni), ad yeqqim uklaṣi‑nnes yedder. Maca tamurt udrusen dag‑s talawin n tudert, s uyenni, urid marra min yeddren izemmer ad isiɣi. Ḥima ad isiɣi ca n weklaṣi n imudder di tudert, ittaru aṭṭas, kṭer zi lqanun.
Tarrawt n yekluṣa‑ya xellqen‑dd mṣebḍan di tweṣṣaf (amenni waha). Ca zzag‑sen (zi tarrawt) ḥsen zeg inniḍen, zemmren ad siɣin di tudert ḥsen zeg inniḍen, tsiɣi ttarun.
Amenni ttɣimant tweṣṣaf iṣebḥen waha. Darwin isemma manaya s « Survival of Fittest ». ixes ad yini « wenni t-id‑ittawyen iteddren » urid « wenni ijehden »

Afsay deg uwennaḍ [environment].
Di mkul aklaṣi n min yeddren s-nnej i tmurt, ttemṣebḍan imuddar n weklaṣi-nni di mamek fessyen niɣ mamek ttnaman aked umkan di ddren. Di tegzirt n Galapago, iḥekker Darwin belli mkul aklaṣi n imudar dag‑s igduden, mkul agdud ibeddel x wenniḍen mala ddren mlagʷajen x wayawya.
Ca n yejḍad (Finch) d ca n icefrawen, mbeddalen x wayawya ɛla ḥsab tigzirin di ddren, acnaw ijḍad yufa ca ɣer-sen acenqub yemṣebḍa x yenniḍen. Mamek la d icefrawen mkul agdud d taqcurt‑nnes.

Deg ubeddel tteggen x wayawya, zemmren igduden‑a ad mlagʷajen (di tweṣṣaf) x aytmatsen, ar duren d aklaṣi nniḍen, ataf wer zemmren ad mṣarun akd uklaṣi i zi d-qqerṣen. La dina yufa zzag‑sen Darwin di tegzirt n Galapago.

Abrid n Darwin d azegrar ar Afser.
Qaɛ min dd‑yegru Darwin d tteḥqiq x ṭṭiyurit-nnes n uṭewwer, maca yekka aṭṭas dag‑s ccek, wer yezɛim ad yessufeɣ min yufa di trezzut‑nnes.
Awarni 20 iseggusa x usafar n Beagle i xaf‑s yezɛem. Ca zeg imussnawen d yewdan ferḥen zi min yufa Darwin, ḥesben‑t d tagrawla di tussna. Maca aṭṭas zebblen dag‑s, nnan xaf‑s qa wer yumin, d azindiq, d lmulḥild.
Ddsas n tussna tabyulujit n yiḍ-a.
Urid marra min yufa/yenna Darwin d tidet. Beddu n tudert di Tmurt wer t-yefhim, s-uyenni yiwid axarres n teḥrirt taqdimt di Ttiyurit‑nnes.
Ɛawed wer yendih ca tudert ɣer ijjen tala. Darwin yumen belli mkul aklaṣi iban‑dd weḥdes, uca iṭewwer.
S lxezret n tussna n wass-a min dd‑yejja Darwin wer yeqqim d lwert. Maca ura d ijjen umussnaw ma ɣer‑s ccek belli Darwin yegga ijjen lxedmet tmeɣer. Taṭiyurit‑nnes tedwel d ddsas di tussna tabyulujit. Aṭṭas i xaf‑s yettwabnan.

Aseqsi n bnadem ma yekk-d zi lqerd, qat ɛad ittunnuḍ jer inni itamnen s Ṛebbi d yenni wer zzag‑s ittamnen. Darwin di manaya yenna belli Baɣus d Bnadem carken di lejdud. Maca mani tiwed trezzut s Ujinum d trezzutin nniḍen n tebyulujit ass-a. Di mamek tebda tudert, d manis i dd‑qqerṣen yewdan, ad ɣer‑s nedwel ɛad s ufeṣṣel.
I kenniw? inim‑aneɣ deg ukumuntir minzi ttamnem? d min tessnem?
Ɣer ɛawd: Ammu i tebda tudert.