10 n tebridin i wemsawal am yewdan

wemsawal

« Neḍleq deg umsawal », « siwel am yewdan« , deg umkan ma ad terẓed tiwwura. Lmed ad tesqareqbed. Aṭṭas n twalatin nettemṣaḍaf aked ḥedd neqqar akd yixf-nneɣ: « wer yessin i wemsawal mamek das-tteggen ».

Di artikel‑a, ad awm-iniɣ 10 n tebridin, niɣ n Tipps, ḥima ad tinid tmuɣri-nnec, ad tesqnɛed iwdan i ked tessawaled.

1 Aseqsi, the Loop of Understanding

Mintra Aseqsi wer iyizzem, wer yelli n ttaɛeddi. Yettɣima d tabridt tamzgarut i zi ɣa tfehmed min ixes ad yini wenni iked tessawaled. Ɛawed zeg uɣeẓḍis nniḍen, ittaca belli teksid‑t s nniyet, urid wer ttarid taynit i min yeqqar. Iseqsan ttirin reẓmen, wer nedhen amsawal ɣer ijjen webrid. cnaw: « Min texsed ad tinid? », « Jjin tjerrbed manaya? ». Itxessa ad tesled mliḥ, ad tɛawaded cwayt i min yenna, cnaw ad das-tinid: « mala fehmeɣ‑ac mliḥ, … » Imussnawen Columbia University di New York tweṣṣan s Loop of Understanding. Qqaren ixessa ad tsiɣid deg useqsi d uɛawed n wawal, ar ɣa tfehmed mliḥ min yeqqar wenni nniḍen. Minzi aṭṭas n umxarwaḍ deg wawal ittili ɣir minzi tnayn wer msefhimen deg wawal waha!

2 Alleɣ‑as deg wawal.

Da wer teqqim ca deg iseqsan waha, da teṣṣeḥṣurid‑as iseqsan ad dag‑sen ifeṣṣel, « Tzemmerd ad tcarrḥed mliḥ min teqqared? », « Umiqqarn Lxa »ina? » « Umi qqaren Irelliyen? ». Seqsa ɛawd mayemmi wer yeqbil min das-teqqard. « Mayemmi axarres‑inu wer dac-yeɛjib? » treẓẓmed‑as tawwurt ad yewwet. « Xelli tumned zi min teqqard cek teccated di TV, maca tuymed awal nnek zzag‑s?! »

3 Ɛess x umxaṭi

Melmi ɣa yini awal ad dag‑s yedwel wer ittici, ixessa ad tilid tɛessed, ad das terred, mala wer tufid zi min yenna, jbed z ɣarek. Acnaw, « teqqarem x Tmusiqt wer tetteg tagrawla, maca ttawyem‑d imeɣnaj deg ibeddan d iɣewwiɣen-nsen »

4 ini-as ict twarat « ɣer‑k lḥeq »

Melmi ɣa tafed yenna tidet di ca n tmeslayt, wer tnekker, ini-as « tennid tidet », Zzag‑s tesfessayed adfel, zzag‑s temmared belli cek tlemmded, wer tellid teṣṣarwated berra i wnedrer.

5 Siwel x tyacitin

« Inqeleɛ‑ayid wul lami ẓriɣ manayenni » « Xeyqeɣ aṭṭas s uneɣmis – ni ». Ini x tyacitin ca n ḥajet, urid tyacit x umsawal, maca tyacit x min xf yella wemsawal. Ɛawed tiḥuja zi min dac-yemsarn di tudert-nnec: « La d nnec xedmeɣ deg umkan-nni », « La d nnec cciɣ qabu zi lmexzen »

6 Belleɛ Whataboutism 

Cwayt ca yengez ɣer « temɣarin », niɣ ɣer « welɣem d aɣerrabu n sseḥra », wer tejja ad yeffeɣ zeg umsawal, terra‑t-id ɣer min xef tessawalem. Minzi wenni itbeddlen awal, ineddeh ɣer min di yessen ad yessiwel mliḥ waha, niɣ ittadef iteffeɣ ɣer deg awal. ini-as: « Maca maci d manaya xf nessawal neccin, ad nedwel ɣa mani nebda ḥsen »

7 Cwayt n Arrisa ttɛawan

Ta d ijjen lleqṭa teqseḥ, maca teṣbeḥ. Wenni yessnen ad yessedḥek, izemmer ad yessefsi acraf n tenyirt deɣya. Mamek tzemmerd ad tdewxed wenni iked tessawaled ɛawd. Ad tejjed ad tleqfen tnawes.

8 Cwayt n tussna labud

« Tasdawit n … tufa belli », « iḍbiben qqaren belli », « imussnawen n pulitik qqaren belli ». Tidet n tussna wer ittif ḥedd minzi xaf‑s ɣa yerr. A tejj wiked tessawaled ad ixarres mliḥ di min yeqqar, ad itxarres qbel ma ad yessiwel.

9 Kker ffeɣ senni

Ɣir ad tafed awal dag‑s arriḥet n arrasist, niɣ tikkest n teqcurt. Ɣir ad tacid ak‑d uqemmum yexṣer, wer din yeqqim wemsawal n ca, kker senni ffeɣ. Ejj‑it yessawal akd lkursi. Kifkif mala tiwḍed tucid tetwayezmed.

10 Lqanun di beddu n wemsawal

Zi min xef ttemsafaqen yewdan di ddunect: ejj ad ikemmel awal, tazwart lla, adaf di tmeslayin n yiman (tudert n yiman), iwalen iyezzmen. Kenniw yessnen i wemsawal mamek ittili: Kalma, qim amenni tkalmid, sel mliḥ min yeqqar, wer kessi x wul.

Ɣer ɛawd

Tilelli s isemɣan, d tismeɣt!

Majid Aqelɛi
Majid Aqelɛi
Majid, Izran, Tudart tazgzawt, d Tussna...

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Atiliskup n James Webb isewwar-dd ipilarn n twaggit

Ipilaren d ilfan, n ugaz d tɛejjact, d waṭṭas n yetran: Atiliskup n Webb yeksi-dd ca n twessaf wer llint wer xliqent.

Ijjen wegraw d ameqqran x tudert n Tmaziɣt n Arrif iggur ad yili di Biyya.

Iggur ad yili di min dd-ittasen ijjen wegraw d ameqqran ad tegg tamesmunt n Garabide aked twiza n tmesmunt n Abrid i tgumi d...

Ijjen wegraw d usseḥḍar x wawal, tira d tsekla n Tmaziɣt di Nnaḍur

Iggur ad yili ass-a n ssebt (01.10.2022) zi tseɛɛet n xemsa n uɛecci, ijjen uṣeḥḍar x wawal d tira n Tmaziɣt d ijjen wegraw...

Tlata n wussan n ufurmasyu i tegga Prof. Dr. Mena B. Lafkioui i yiselmaden n Tmaziɣt di Nnaḍur.

Ittwagg ijjen wemsagar n ufurmasyu i yiselmaden n Tmaziɣt deg wussan n 08, 09 d 10 zi Cutenbir i yeɛdan di tendint n Nnaḍur....