Xmi ittakk°aḍ uplastik ɣer uceffay n wutuḍ n temɣarin

« Ma din min nzemmer a negg bla ma nedwel ɣer uplastik ? Walu ! ».

Ammu i yeqqar ijjen zeg inni icerken deg ijjen wawal i terẓem BBC x uplastik, awal-a cerrken-t aṭṭas n yewdan akid-s.

Izemmer ad ɣer-sen yili lḥeqq, nitni ttwalan belli aplastik yella mani mma di tudert-nnsen, zi mikat, tizeyyatin.

Mala amenni mayemmi i ɣa nenḍar aplastik ? Niɣ mayemmi ijjen tzeyyat n plastik ad tili teqseḥ x tudert-nneɣ ? Tamrarut x ddegg-a n iseqsiten aqqa-tt di ca n istatistiken.

Ssufuɣen-dd 05 n triliyun n mika n uplastik deg ijjen usegg°as, amek tenna ccarika n Factory Direct. Ijjen ubursu n mika waha, ixess-as alef n usegg°as maḥend ad yefsi.

Deg ijjen tminut waha, sxeddamen yewdan ujar zi melyun n tzeyyat n uplastik. 10% zzag-s umi ittɛawaden afabriki zi tzeyyatin-nni.

Deg uzgen ameqqran, mani i dd-ssufuɣen 380 ṭun n uplastik kul asegg°as alaḥsab ijjen ustatistik i tegga tmurgant n Platsic ocean. Ar lux ssufuɣen-dd 09 melyar ṭun n uplastik, nnumru-ya yerwes di min weznen merra yewdan i yekkin x tmurt ar lux.

Ittekk uplastik luluf n iseggusa maḥend ad yefsi, kul amursu n uplastik ɛad yella x tmurt zeg wami yettwaff qbel i 122 n usegg°as waha.

Aplastik lux yudef di arrimet-nneɣ, maca aplastik aqqa-t mani mma, ittadef ɣer arrimet-nneɣ, d aya i tenna ijjen tɣuri d tamaynut i tegga tasdawit n polytecnica Dailly Marci taṭalyant.

Tɣuri-ya ittwafsaren deg ijjen tesɣunt, tenna belli qa din ca n imursuten d ibeztutuḥen n uplastik deg uceffay n tyemmatin. Mani ksin mucṭra n 34 n uceffay n temɣarin awerni ijjen usegg°as zi tlalit, ufin ila aplastik aqqa-t di 75% zzag-sent.

Tiɣuriwin-nneḍni ttwagent, ufint belli izegnan n uplastik neqqen tisulilin n yewdan, min itteggen axenzir, ca n tɣuriwin-nneɣni ufint ɛawed ila qa din tizemmar ad awḍen izegnan ɣer walli.

Manis i dd-ittekken izegnan n uplastik ittadfen arrimet-nneɣ ?

Izegnan-a ibeztutuḥen ttasen-dd zi lhawa i nettegg di tarut-nneɣ, nettaf dag-s jer 20 d 40 % zi min dd-ssufuɣent tudrin n uplastik. Aya ittas-dd zi tassut, ihernaf, arruḍ, mani azgen ameqqran zzag-sen ittadef uplastik deg usenneɛ-nnes.

Ma macca i nttett, ula netta yeccur s uplastik i yettilin s uɣellef, aplastik i yeccin iyaẓiḍen d wulli d iselman.

Di tesdawit n Royal Holloway di Lundun, ikkal uprifisur Dave Murit iqqar izegnan n uplastik deg iselman di Briṭaniya.

Yessawal aprufisur ɣer tesdawit n BBC, d netta ifetteḥ x ijjen uslem iqqar « izegnan n uplastik aqqa-ten deg yiselman, tili banen, axmi d ijjen ukettan i yuffen ».

Di kul asegg°as, kṭer zi 13 melyar n uṭun n uplastik itteffyen di lebḥurat. D netta ittenfsayen ɣer ca n izegnan d imeẓẓyanen ittetten iselman.

Izegnan-nni n uplastik i yellan deg yiselman min xef ixeddem Murt, ttemsebḍan zeg inni imeqqranen i yella nzemmer a ten-nettwala s tiṭṭ d inniḍen i nettwala s umikruskup.

Di Misra, wer ittemsebḍi bu lḥal

Deg ijjen tɣuri i tegga MBDA, min xef bedden ca n imerzuten x ca n mucṭrat n yiselmaden n wasif n Nnil, ufin belli 75% n yiselman dag-sen izegnan n uplastik.

Deg wemsawal aked BBC, yeqqar Cadi Xalil, d ijjen zeg inni iggin asenfar n « Greenish » Amisri i ixeddmen x ifessayen n yemxumbal n twennaḍt, mani i yeqqar ila imxumbal n uplastik ttemsebḍan alaḥsab anaw d wazal ademsan i mkur anaw. « Din markat wer dag-sen bu lxaṭar anict n wanawen-nniḍen ».

Foto: dpa

Ameknaw tizeyyatin n uplastik, waxxa d amxumbel, maca nitni wer lli bu d lxaṭar anict n mikat.

« Inni ixeddmen di baryu n Zebbalin, di Lqahira, rezzun x tzeyyatin bac ad asent-ɛawden asenneɛ. I yellan d ijjen uparasyu i dd-ittejjan aplastik.. » Maca mikat ikessi-tent usemmiḍ ɣer waman.

Ma wer nzemmer a nenḍar aplastik ?

Xalil yeqqar « Qbel i 50 n usegg°as, ttuɣa aplastik wer yelli di tudert-nneɣ ». Yalleh deg iseggusa n xemsin mani ittwafsar uplastik. Qbel ttuɣa ttbeddan x ukarṭun d zzaj.

Iwdan zemmren ad ddren bla aplastik, amek i ten-ttuɣa qbel, « maca aseqsi ameqqran, ma tinbaḍin d ccarajat zemmren ad sbeddent afares n uplastik ? »

Yettwala Cadi belli tamrarut d lla, yeqqar ila qa ccarakat wer zemmren ad semḥent di plastik minzi ittenqama-dd x-asen irxes kṭer.

BBC.

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Uruppa, min ittraḥen deg wefraḍ kṭer zi min dd-tessaɣ

Ij n trezzut temmal belli Uruppa deg-s aṭṭas n ttaḍeyyuɛ n macca: 153 Melyun ṭun n macca i ttett tzubayt mkul aseggʷas, kṭar zi...

Abeddel n uklima: mamec yedwel 2022 d asegg°as n tzawa d leḥmu deg umaḍal?

Qqaren imussnawen ila amaḍal iẓarr asegg°as-a ijjen lazaɣ wer ɣer-s uma-s aṭṭas zi mani, di ca n imukan deg umaḍal ɛemmers wer ẓrin am...

Ikemmuḍen n tmessi, zi Arrif ar yeffus n Uruppa amen tekmel.

Ayenni iwwḍen bumbirut Imeɣrabiyen sxessayen di tmessi i imenɛen di ca n yimukan di Arrif uɣelluy, d aya i tenna France Presse. Di Leɛrayec weḥḥed-s...

Ṭubis amzwaru di Mechelen igguren mbla acifur

Yura-t: Ɛebdessamad Zaryuḥi Tala: www.vrt.be Di sennej n Mechelen mani llant aṭṭas n fabrikat (lmaɛamil), bdan gguren iṭubisen mbla acifur zeg wass n letnayen 13 yunyu....