« La tour Eiffel »… Tidet i wer tessined x « Temɣart n wuzzal »

Zeg-s i tettwassen Fransa ɣer waṭṭas n yewdan deg umaḍal. Zeg-s i tettwassen kter temdint n Paris. « Tamɣart n wuzzal », niɣ « La Dame de Fer », ammu i das-ttlaɣan yefransisen. Ijjen lfuqi n wuzzal anict n min t-iqedden, isem-nnes s tefransist « La tour Eiffel ». Mayemmi i tettwasemma s yisem-a? Melmi i tettwabna? Wi tt-yebnan? Melmi? Mayemmi? iseqsiten-a d ca n iseqsiten nniḍen a ɣer-sen nbedd ijjen s yijjen ḥuma a nessen tidet n lfuqi n Eiffel.

Wi tt-yebnan? Melmi?

Asegg°as n 1884, ccarika n « Eiffel et Compagnie » tessers ḍḍusi-nnes bac ad tkellef s lebni n lfuqi-ya n wuzzal, deg yijjen wemḥizwar i terẓem lḥukuma n Fransa lexdenni, bac ad bnan ca n lḥajet i ɣa yesskanen ɣer wektay n 100 n isegg°usa n tegrawla tafransist. Ttuɣa defɛent 100 n ccarikat i wemḥizwar-a, maca d ccarika n Eiffel et Compagnie i umi wcin ad tegg min dasen-dd-tiwi.

Ccarika-ya ttuɣa-tt deg ufus n « Gustave Eiffel », Lfuqi-ya yettwasemma x-as. Maca pplanu yegga-t « Maurice Koechlin ». Planu i das-yegga; a deg-s tili 300 m n luɛla. a tt-yegg ccɣel n upiramid, tisi-nnes d tmiriwt, min ɣa tekk tettuɛla nettat tettezdid. ad tali s rebɛa n ipilaren d imeqqranen, kul 50 m, ad iqeṭṭeɛ s yijjen tisi. yegga deg-s 5 n tisiwin, kul ijjten wer telli anict n tenneɣnit.

Gustave Eiffel

Beddu d usali n « temɣart n wuzzal » (1887-1889).

Lebni n lfuqi n Eiffel kkin deg-s 26 n iyuren d tlata n wussan. Bdan ad ɣzen ddsas ass n 28 zi yennayer 1887. Salan-t di 1889. Ass n 31 zi mars 1889, yennurẓem lfuqi n Eiffel. Munen dinni kter zi 200 n ixeddamen. Yeḥḍer dinni Eiffel d imeqqranen n wesɣim n Paris, d ca n imeqqranen n lḥukuma, zeg-sen lewzir Tirard. Zegga i ccin, ulyen al tisi wiss tlata, yessili dinni Eiffel bandu n Fransa. Zi ssenni, sgeɛɛden-as i Gaustave Eiffel di ccan.

Waxxa amenni, lfuqi n Eiffel wer t-rẓimen i imeẓyar alami d 15 zi May 1889.

Cḥal yuɛla lfuqi n Eiffel?

Deg-s 300 m n luɛla, umi i yerni ijjen tsenyant n tlibizyun, yedwel deg-s 324 m n luɛla.

Deg-s 108 n ṭṭebqat. Yebna merra s wuzzal. sgeɛɛden-t s 7300 ṭun n wuzzal. Ḥdajen 60 ṭun mɣar n pantura bac ad pantaren uzzal-nni. ZI ssenni, ttuɣa kul twala ttɛawaden-as pantura ḥuma wer idarri.

Argaz-ajḍiḍ

Asegg°as n 1912, ijjen uxeyyaḍ qqaren-as Franz Reichelt, isaqar-dd ca n warruḍ am wenni n lweḍwaḍ, yeɛlem i isaḥafiyen a dd-asen a t-sewwren, minzi yenna-sen belli izemmer ad iḍu s warruḍ-nni, wer das-ittewqiɛ walu. Deg uyur n febrayer, yuli ɣer ṭṭebqa tamezwarut, yenḍu-dd, maca taneggarut-nnes ttuɣa-tt d tadramit, isur yebbuṭṭeḥ di tmurt, yemmut.

Ɣer umezwar, ttuɣa wer yeḍbiɛ!

Ɣer umezwar, aṭṭas n yefransisen usin-dd kunṭra i lebni-ya n wuzzal. Kter zi 300 n inaẓuren d ifransisen sɣuyyen x lebni-ya, ttuɣa qqaren belli icewweh udem n Pari, minumi yeḥla? Ttuɣa ttwalan-t d ijjen lḥajet wer teḍbiɛ wer tessewc.

Ttuɣa xsen a t-kksen, yedwel zeg-s i tettwassen Fransa

Ttuɣa dinni ijjen wemsetfaq jer Ccarika n Eiffel d lḥukuma n Fransa, bac lfuqi-ya ad yekk 20 n isegg°usa, waɛliha a t-fesyen. Maca zegga i ggin fijṭa-nni n 100 n isegg°usa n tegrawla tafransist, usin-dd 2 melyun n imeẓyar ad ẓren lebni-nni n wuzzal, i ttuɣa yellan d netta i yuɛlan merra deg umaḍal amen yekmel, al 1930, xenni i das tt-ɣa yekkes lebni n Chrysler Building di New York, i yebdan lebni di 19 cutanbir 1928.

Gustave Eiffel, yexs ad yegg merra tizemmar-nnes bac lebni-nni ad yeqqim. Yebda ittcejjaɛ imassanen ḥuma a dd-asen ad ggen tirezzutin-nsen dinni.

Di 1910, sxedmen lfuqi n Eiffel ḥuma a zeg-s sqadan atiligraf, amen t-sxedmen ɛawed iɛeskriyen n Fransa deg wemseksi amaḍlan amezwaru i wemsawaḍ aked iɣerruba.

Kulur n Pantura.

Kul 7 n isegg°usa, ttbeddalen-as pantura i « temɣrt n wuzzal ». Ɣer umezwaru, asegg°as n 1889, Ttuɣa pantaren-t s uqehwi yerwel ɣer uzegg°aɣ. Awarn i 10 n isegg°usa, ɛawden-as pantura, twalat-a s wewraɣ. Ttuɣa kul twala ttbeddalen-as kulur. Aal 1968, Pantaren-t s uqehwi yeḥdeq. kulur i das-ggin yemsebḍa x tlata, wenni iḥedqen swadday, di lwesṭ yefsus cwayt, di ddhar yefsus.

Lqanun yeqqar: Awiyyak ad tegged ca n tteswirt i Lfuqi n Eiffel!

Lfuqi n Eiffel yecna, kter ɛad s llilet, xmi deg-s reqqent tfawin. yesseɛciq. Ta tettwaḥsab d ijjen lxedmet n tẓuri. Lqanun yetticc lḥeqq i wenni i t-yeggin d netta i deg-s ɣa yettḥekkmen, al ɣa ɛdun 70 n isegg°usa.

Zeggami i t-yegga Gustave Eiffel, aqa walli ɣir 70 n iseggusa waha i yeɛdun, kter. Maca waxxa amenni, s llilet, ɛad lqanun-a aqqa-t dinni. Mayemmi? minzi asegg°as n 1985, rekkben-as 20 000 n bumbiyyat, ilellec zeg-sent lfuqi n Eiffel. S uya, ttwalan belli alellec-nni i das-ggin ula d nettat d taẓuri weḥd-s, ittxessa a x-as teɛdu 70 n isegg°usa. S uyenni, ad tsewwred aked temɣart n wuzzal s uzil, maca s llilet, ɛad cwayt, al ɣa ɛdun 70 n isegg°usa!

Ɛebdelwaḥed Ḥennu
Ɛebdelwaḥed Ḥennuhttps://lerifain.fr/
S tira.. iles yeccat iẓewran...

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Min teɛna Rosa Parks issnekkren aɣewweɣ kunṭra i ubeṭṭu amessaẓur deg umarikan ?

Xminni i dd-njebbed awal x izumal n unhezzi n tlelli tameddant d umeglissaẓur (antiracisme)  deg umarikan, ad yili nettat zeg wudmawen i dd-ittasen ɣer...

Zi Tefrunkufunit d Tɛurba ɣer Tmaziɣufunit

Deg wemsagar ameggaru ittwaggen di tegzirt n Jerba (Tunes) i yellan d ijjen tmurt d Tmaziɣt, mmelqan dinni imɣaren n Tefrunkufunit maḥend ad bedden...

Samuel Biarnay, Afransis-nni i yessnen Tarifiyt di beddu n lqern n 20.

Samuel Léonard Biarnay, ilul di 15 Yennayer 1879, di Saint-Laurent-du-Cros, maca yemmut di 10 Kṭuber 1918 di Arbaṭ, d anessmezzeɣ d Afransis. Igga ca...

Min tenna Wikipedia X Naser Zzefzafi?

Naser Zzefzafi (isem n Zzefzafi ikk-dd zeg « Azefzaf ») ilul netta di 04 nufember 1979 di Lḥusima (Arrif), d ijjen umeɣnas d asertan d Arifi....