Imeɣnasen Imaziɣen…mayemmi tlata n iḍewḍan?

Ɛ. ḤENNU

Ttwassnen imeɣnasen d tmeɣnasin n umussu amaziɣ s usili n tlata n iḍewḍan. Min yexs ad yini manaya? D manis i dd-yekka?

Deg umezwaru, inni i yeksin amnus n tɣawsa tamaziɣt di Lmerruk ula di Ddzayer, ttuɣa kessin tnayen n iḍewḍan, am nitni am waṭṭas n imussuten deg umaḍal. Ula d amussu adelsan amaziɣ (MCA) umi dd-iban deg ysegg°usa-nnes imezwura di tseddawit tamerrukit, ttuɣa imeɣnasen kessin tnayen n iḍewḍan urid tlata. Al ami d imeggura n ttesɛinat i kumasan imeɣnasen ad ttwassnen s usili n tlata n iḍewḍan.

Asili n tnayen n iḍewḍan yeddakk°al ɣer umenɣi n 100 n isegg°usa (guerre de cent ans 1337-1453) jer yefransisen d yeglanziyen. Xenni imcumen-nni n yeglanziyen ttuɣa xxlan ifransisen s nneccabat. S uyenni ttuɣa ttjallan deg-sen malla ṭṭfen-ten d ineḥbas a dasen-qessen iḍewḍan nni zi snufsulen nneccabat. Xenni dewlen iɛeskriyen n weglanzi kessin tnayen n iḍewḍan deg ujenna, am wi yeqqaren; wer zemmren a daneɣ-rnan.

Tnayen n iḍewḍan yettwassen zeg-s Winston Churchill i ten-yessilin deg umenɣi amaḍlan wiss tnayen. Lmeɛna n manaya lexxu amen yettwassen deg umaḍal amen yekmel, yeqqen ɣer usekkil alatini “V” i yexsen ad yini tamerniwt (victoire/ victory/victoria).

Xmi nettseqsa lexxu imeɣnasen n umussu amaziɣ x maɣar kessin tlata n iḍewḍan, qqaren belli manayenni yesskan ɣer tlata n min xef tbedd tnettit (lhuwwiya) tamaziɣt: 1- awal. 2-akal. 3-afgan. Niɣ qqaren belli manayenni yesskan ɣer usekkil n tfinaɣ “Z”.

Maca di tidet, asili n tlata n iḍewḍan ttuɣa-t d axarres n imeɣnasen maḥend ad ttwassnen zeg iẓelmaḍen d ayt n tmeslemt tasertant di tseddawit, manaya awarn i umi dewlen ula d ina imeggura kessin ijj n uḍaḍ, zeεma ijj n wakuc i yellan !

Al ami lexxu yedwel usili n tlata n iḍewḍan d ijj n lḥajet yettwassen zeg-s umussu amaziɣ.

Ɣer ɛawed: Adaf n irifiyen deg wemsiqḍi n iseppunya jer-asen

Ɛebdelwaḥed Ḥennu
Ɛebdelwaḥed Ḥennuhttps://lerifain.fr/
S tira.. iles yeccat iẓewran...

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Min teɛna Rosa Parks issnekkren aɣewweɣ kunṭra i ubeṭṭu amessaẓur deg umarikan ?

Xminni i dd-njebbed awal x izumal n unhezzi n tlelli tameddant d umeglissaẓur (antiracisme)  deg umarikan, ad yili nettat zeg wudmawen i dd-ittasen ɣer...

Zi Tefrunkufunit d Tɛurba ɣer Tmaziɣufunit

Deg wemsagar ameggaru ittwaggen di tegzirt n Jerba (Tunes) i yellan d ijjen tmurt d Tmaziɣt, mmelqan dinni imɣaren n Tefrunkufunit maḥend ad bedden...

Samuel Biarnay, Afransis-nni i yessnen Tarifiyt di beddu n lqern n 20.

Samuel Léonard Biarnay, ilul di 15 Yennayer 1879, di Saint-Laurent-du-Cros, maca yemmut di 10 Kṭuber 1918 di Arbaṭ, d anessmezzeɣ d Afransis. Igga ca...

Min tenna Wikipedia X Naser Zzefzafi?

Naser Zzefzafi (isem n Zzefzafi ikk-dd zeg « Azefzaf ») ilul netta di 04 nufember 1979 di Lḥusima (Arrif), d ijjen umeɣnas d asertan d Arifi....