Arr-if

yura-t: Mohamed Inaisa

tadlsanarrif

Tuɣa deg ijj n zman, ijj n temɣart tetteddar deg ijj n ddcar, ddcar-a yus-dd qibar i rebḥar. 
Ttɛawaden tamɣart-a rami tuɣa-tt d tameẓẓyant tecca ijj n tnewact, tufi-tt x tma n rebḥar, teɣmi-dd deg yejdi, tanewact-a ayt bab n ddcar nnan belli ɛemmarṣ war ẓrin wečm-as mani nneɣni, s uya ḥedd yenna belli d tanewact n raryaḥ,  ḥedd nneɣni yenna d tanewact n tinirin (Les anges), taḥenjirt-a zeg wami tecca tanewact-a nettat war teqqim am tḥenjirin n nneɣni, tebda tettegg ca n tmesrayin, yeqseḥ a tent-yegg ca n uḥenjir niɣ ca n tḥenjart di rqedd-nnes. 
Bab-as d yemma-s ugin a x-as ssufɣen rexbar, maca rexbar n tḥenjirt-a yuyur am ssem di ddcar, yemmutti ɣar ddcurat nneɣni. 
Temɣar tḥenjirt-a, tedwer d tamɣart, waxxa tuɣa tareqq s waẓri d tiɣit, maca war yezɛim ḥedd a ɣar-s iqarreb, minzi azyen yetwara-tt zi jnun, azyen nneɣni yuyer-itt ɣar tinirin, wi ɣa yzeɛmen ad yawi, tanirt niɣ tajennect?.  
Tamɣart-a, tuɣa qqaren-as Mimunt, maca ayt bab n ddcar ttraɣan-as Tamimunt, ɛlaḥsab tizemmar i ɣar-s, d wur ameqqṛan i das-yewca Arebbi. 
Teqqim amenni bra yaryaz, ttɛawan ayt bab n ddcar, tetbedda k-isen di marra min ten-ixessen. 
Ict twara, tuss-dd ɣar-s ict temɣart zi ddcar, yesskkit-idd waryaz-nnes, ɣar-s mmi-s yetru aṭṭaṣ, itagi ad yecc ura ad yeṭṭeṣ, treqf-it ttezɛet, tenna-s ad as-texzar min t-yuɣin. 
Ɣar teṭṭef Tamimunt aseymi-nni, tegg-it jar ifassen-nnes, yebda yetbejɣeḍ, yebda ixezzar day-s, yeḍreqq-dd i teḥnint, yarza tiyencicin yexs ad yarranka deg iɣuyan,  yeṣwaẓẓad-as ɣar yif s tfust d tqemmunt-nnes, teqqim tḍeḥḥec,  tenna-s: 
– Mani dac-ɣa-yafeɣ aɣi a mmi? .
Aqqa war day-i ca!.
Tenṭeq-dd yemma-s useymi: 
– Iwa egg-as rxaḍar waha a Tamimunt-nneɣ, ḥadar ad yeggenfa!. 
Tarra x-as: 
– Waxxa, yehwen array, mara yexs ad yeṭṭeḍ rhawa maɛlic!. 
Tamimunt tejbed-dd if-nnes, tegga-s-t i wyesmi deg uqemmum, uca yebda inekkeɛ, yeṭṭef if s tnayen ifassen, aɣi yebda yetcercur am ca n rɛunṣar n waman zi tqiccit n wedrar! .
Tamimunt teṭṭebheḍ, war tessin ca illa day-s aɣi! Minzi manis dd-ɣa-yekk uɣi-ya?. 
Tamɣart war temric, war teksi, war tuṛiw?. 
Tamɣart-nni tufa amenni, txeḍf-as aseymi i Tamimunt jar ifassen, teksi di tazzra, treḥḥeg ɣar taddart tessaḥrat marra, tɛawed-as i waryaz-nnes min yemsaren. 
Aryaz-a zeg iwdan i tuɣa ytamnen belli Tamimunt d yeǧi-s n tanirt yeɛejb-as rḥar aṭṭaṣ, minzi yessen illa mmi-s ad yeggenfa s uɣi-nni yeswa. 
Rexbar yuyur di ddcurat, kur ijjen min yenna, maca Tamimunt war dasen-dd-tarri rexbar, minzi tessen-iten zi rebda ssawaren. 
Yedḥa mermi mma dinni ca n useymi yehrec ttawyen-tt ɣar Tamimunt a das-tegg ddwa s uɣi-nnes. 
Tamimunt yetwassen x-as belli aɣi-nnes war iqeṭṭi, cḥar ma teṣṣutteḍ n isiyman, aɣi ɛad yetmarni! .
Yiweḍ rexbar n Tamimunt ɣar ddcurat yudsen, ssenni rexbar yeffeɣ ɣar marra yewdan. 
Yedwer mani ma yeǧa ca n useymi zi dcurat nneɣni, ttawyen-t-idd ɣar Tamimunt. 
Isiɣi ccɣer amenni rebɛaḍ n iseggusa, Tamimunt war tuḥir ca zi min tettegg. 
Ijj usegwas, tuqeɛ tzawa, yessfi-dd rekḥeḍ x dcurat, anẓar walu, reḥrac yessder, iwdan war ufin min ɣa ccen, ura min ɣa swen, bdan yewdan ttasen-dd aṭṭaṣ ɣar tamimunt, ttawyen-dd isiyman waxxa war hricen, minzi aɣi deg yemmat-sen walu. 
Tamimunt tsiɣi di ccɣer-nnes, maca ayt bab n ddcar war dasen-yeɛjib ca rḥar, minzi ufin aɣi n Tamimunt yetraḥ ineqqeṣ, ugden x tarwa-nsen zi razaɣ d fad, ruḥen ɣar Tamimunt nnan-as, sbedd manaya, aqqa tarwa-nneɣ ad mmten s raz, mara tsiɣid ammu!. 
Tamimunt war das-yeɛjib ca min das-nnan, tsiɣi deg uṣuṭṭeḍ n iseyman waxxa war ǧin d tarwa n ddcar!. 
Munen ayt bab n ddcar, ruḥen ɣar taddart n Tamimunt, ḍerqen i tmijjiwin, bdan sɣuyyun qqaren : 
– Arr-if, Arr-if
Zeɛma sbedd aṣuṭeḍ!.

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Amẓiwen yecrek deg ij n ufistival online

Afilem Arifi Monsters - Amẓiwen i yura yessufeɣ Aksel Rifman, yecrek deg ufistival F - Lift-Off Sessions online. Ittemḥizwar aked 60 n ifilmen zeg...

Merhran Karimi.. Aḍlib Ayrani n Roissy min xef ixdem Spielberg, immut.

Ila ɣer-s 77 n usegg°as, Mehran Karimi Nasseri d netta d aterras i ttuɣa yirar Tom Hanks deg ufilem n « Le terminal » deg usegg°as...

Man-tt amkan i ɣer-s ɣer temɣart Tamaziɣt?

Amek yettwassen, amun Amaziɣ ibna x ddsas n tyemmat, tamɣart niɣ tayemmat ila ɣer-s ijjen wemkan d ameqqran ɣer Imaziɣen. Nzemmer a x-as nini...

Tnayen n « tikramin » jar Arrif d Kaṭaluniya.

Astiqa wwint awal. S tnayen idsent d Tirifiyyn n Kaṭalunya, ttɣennant s Tmaziɣt d ilsawn-nneɣni. S tnayen idsent qqaren-asent “Ikram”. Icten Ikram Bulum (Bouloum),...