Wami i iḥsel Cukri di texcebt n baba-s.. Aɣrum ḥafi n Muḥemmed Cukri (10)

Asedwel ɣer Tmaziɣt : Omar LMEDDAM, Tawlaft : Ahmed Abdelkhalki

Urjiɣ ɣer tmeddit Asiya tfessi abyas-nnes. Tfetteḥ sennej i waman d taɛaryant. Tettazzel am tezrent di tisi n usarij. Turja-ayi fettḥeɣ akid-s. S wadday-nnes. Xef iɣezdisa-nnes. Netbedda ntemdurruɛ uca nɣelli ɣer tisi n usarij ḥuma ad din neṭṭeṣ bla ma ad aneɣ-terna twarit n nnefs.

Ẓriɣ taḥenjirt Munat teyru arruḍ-nnes uca tudar dunnit swadday i yict tseklut d tameẓẓyant. Rezzuɣ ad tt-ẓareɣ wer d ayi-tẓar. Mayemmi winat-nnes azwawwaɣ wer day-s bu izaggʷwen ? Winat-nnes issaggʷad mala nettat tudar : winat-nnes issaggʷad amecnaw aqemmum nni bla tiɣmas. Udfeɣ xef tnaragt-nneɣ di taddart-nnes ḥuma ad xaf-s d-ttareɣ ca i yemma. Ufiɣ- tt tettbeddal aṛrruḍ-nnes n telmect : aɛeddis iffeɣ d issaggʷad, iffan-nnes tenyuyuren. Aysum-nnes iccebreq. Mala arramet n temɣarin maci amecnaw arramet n Asiya qa arramet n temɣart tessaggʷad, tessaggʷad, tessaggʷad !.

Abrur-inu iskukkuḍ-ayi kul ass. Sḥinnibeɣ-as s iḍewḍan axmi sḥinnibeɣ i ca n tḥebbuct uca trajiɣ-tt ad tt-geyyeḥ. Ittekkar. Ittcur. Itemqudda cwaycwayt ar ɣa izweɣ uca ad idded amen issuḥrut. Dḥiɣ tarriɣ taynit ḥa i netta. Ttaciɣ s uneẓbar deg imenyaren-inu mala wer kkukḍeɣ xmi teggeɣ paxita. Txarraseɣ arramet n Asiya : ssudumeɣ-tt deg uxarres, tḥadiɣ-as idmaren -nnes uca tejja-ayi. Tesḥinnib-ayi s ufus d uqemmum.

Wciɣ-as tafriṭ n min imsaren. Teqqim tettazzel awarn-ayi. Neṭweɣ xef min tt-isyuran wer tt- ittejji ad xafi tḥart. Tenqarḍ. Teqnunni d sennej-inu. Kkreɣ ad rewleɣ. Teṭṭef-ayi. Tesmeḍḍarḍar-ayi. Ruɣ. Ssedḥant tiṭṭawin-nnes uca testewteɛ. Tesḥinneb-ayi. Ttareɣ zzays akidi tecc timellalin ticfirin. Ttuɣa xebbceɣ axbuc di tmurt txemmareɣ day-s timellalin cemsent deg ikettanen uffen niɣ di tifray uca sruɣiɣ timessi sennej-nnes. Necca timellalin ticfirin d igumma uca jjiɣ-tt tturja s wadday i tiri n tseklut udeffu, necc xef uɣezdis-nnes ḥeṭṭiɣ iḍeṣ-nnes. Aqqa-tt ɣa yili tturja ca n waryaz. D manaya i tessliɣ xef temɣarin xmi nni turjant. Ttuɣa ɣar-s uma-s imẓi xafi. Macca n timellalin akid-s xir d ubuẓẓer xef uɣezdis-nnes day-s taẓyuḍi d terɣi ktar.

Tareytareɣ abaṛṛu n lqabsat n zalamit ḥuma ad irareɣ riraret-inu tamaynut. Ttɣimiɣ xef ubadu n usarij ḥeṭṭiɣ ad ffɣent tzelmatin zeg yefri-nsent. Zellyeɣ semmus niɣ sdis n tzalamitin. Ṣruɣiɣ-tent twarrafeɣ zzay-sen tizelmatin nni itmaran. Ttɣimiɣ ṭṭawageɣ tazlent nni irewlen s isefḍawen ar ɣa tadef deg yefri-nnes. Tbarriheɣ drust xmi nni ẓarreɣ tarɣi n wesfeḍ-nni deg waḍu d wexsay-nnes deg waman d umari n tezlent d wadaf-nnes ɣer yifri nnes s tiggʷdi.

Innufsel ayi yijjen yesfeḍ zeg ufus iwḍa-ayi ɣer deffar. Wer days t-iwyeɣ. Ssiɣeɣ wenneḍni. Wer rriɣ taynit i wesfeḍ-nni sennej i wefray. Sliɣ i uɣanim iṭṭeqṭiq. Rezzuɣ ad sxesyeɣ timessi s weẓṛu d minmma ufiɣ zzati. Acemmuḍ. Rewleɣ. Nnuffareɣ di lkuri. Timijjwin ca ssneɣ-t ca wer t-ssineɣ ttesliɣ-asent tettarent aɣawel zeg yewdan d waman. Saxex deg yict teɛrurt n ulum qqimeɣ txarriṣeɣ di min ɣa imsaren. Udfeɣ ɣer tmeddit ɣer tezribt n ifunasen. Ssekkareɣ d ict tfunast d tawlandit. Sḥinnbeɣ-as. Ḥadiɣ-as tinɣi-nnes.

Γer ɛawed: Asiya tɛerra deg usarij.. Aɣrum ḥafi n Muḥemmed Cukri (09)

Tejja-ayi ad ṭṭḍeɣ. Kkaleɣ tṣelgaḍeɣ s wass di tuddurt. Ɣer tmeddit teṭṭṣeɣ di lkuri. Tameddit tis kuẓt ṣuṛeɣ di texceft dayi indi baba d ca n yeḥṛamen n tuddurt i wumi iwca ttmenyat. Rzin inaragen zzakrun n tewwurt n wexxam-nneɣ ḥuma ad aneɣ-sellken necc d yemma zi baba. Ttuɣa iccat-aneɣ s sin yedneɣ s webyas-nnes n iserdasen. Arramet-inu maṛṛa tettazzel s idammen. Tiṭṭ n yemma tezzeyzu. Wer ssineɣ cḥal kkiɣ wer ssineɣ mammec ɣa ggeɣ ad ṭṭṣeɣ. Ssitmeɣ mli zemmareɣ ad ṭṭṣeɣ xef waḍu.

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Min dak-tenna yemma-k ula d necc tenna-ayi-t yemma.

Deg ijj n wass di zzman iεdan, memmis n uɣeṛḍa imdukkul aked memmis n umucc.iraren, ferḥen, sseεdan ass-nnsen d aṣebḥan qbala. yiweḍ-dd uεecci kul...

Min tessnem x « Rusadir » niɣ x Mlilet taqdimt ?

Rusadir ttuɣa-tt d ijjen tendint, qqaren belli tettwagg s ufus n ifuniken d Irumaniyen, maca din wi iqqaren ila abilaj n Rusadir ggin-tt Imaziɣen...

Aɣennij anegdud g Arif : amezruy d termitin

Amari: Mimun Lwalid Asuɣel: Sufyan Lhani Mala taẓuri d afares animan axerras n kul tagrawt tanefgant, aqa Arif ɣur-s asneflul-ines g uẓawan d tedyazt d ccḍiḥ...

Ijj ittaley ijj ihekk°a, tḥajit n yensi d wuccen.

Ijj n wass zeg wussan i yeɛdun, insi, tiwey-it-idd deg yij n lexla, yurf s fad. Iban-as-dd yij n wanu, iruḥ ɣer-s, yufa-t yulleɣ,...