Mars 2011, di Arif, negga amussu n imeḥḍarn di tmezgida mani ttuɣa qqarɣ tabakalurit. Qbel, ttuɣa neffeɣ ca n twalatin aked umussu n 20 brayer, nec d baba. Twala ɣer twala, ttuɣa ttemsagareɣ di zzenqet aked lmurecciḥ n dcar, ttemharwadeɣ akid-s di pulitik n tmurt.
Ijjen wass n jjemɛa, lefqi n ddcar, istexṭeb x « Azul », yenna x yenni yeqqaren Azul aqa d « lmunafiqin ». Tteggen ixef-nsen d imselmen, maca d timessi adu ulum. Ddcar-nneɣ ttuɣa dag-s nec weḥdi i yeqqern azul. Ass-nni, tamezgida tekmel txezzer-dd dag-i. A s-tinid nec d « Bulahab », senni, kksen xaf-i marra, ula d iskajiyyen.
Dinni, xarrseɣ ad beddleɣ axarres i tarwa n ddcar, a ten-adseɣ, a kid-sen ssiwleɣ, a ten-sfaqeɣ x usirḍ n walli i dasen-ittwaggen. Maca aẓru a dak-isel, iwdan-nneɣ lla. Cek ad teqqard nitni a xaf-k tterran s: « Maca neccin d imselmen. », « Maca lmexzen yejhed », « yenna-t lefqih ».
Anebdu i dd-yusin awarn-as, xerrseɣ ad ugureɣ, wer dd-tedwileɣ ɣer taɣyuli. Minzi 21 isegg°usa ttwaliɣ amxumbel di lmexzen, asegg°as-nni ufiɣ iceddan dag-neɣ illan. Afsay-nsen deg ufus-nneɣ, maca nugi a t-nefsi. Dinni bdiɣ swejjadeɣ ad rewleɣ, ad rewleɣ zeg aytma!!
Ass melmi i dd-teffeɣ viza, yesseqsa-yi ijjen mmi-s n ɛzizi: Cḥal i xef dd-ɣa-tdewled?!
Nniɣ-as: Ijjen tmenya niɣ d ɛecra n isegg°usa, mala ibeddel ca!
Wer kemmleɣ ca x wawal-inu, minzi aẓuyyet n tmurt d yemma, yerra-yi mkul azgen n usegg°as niɣ d asegg°as ɣer Arif. Setta n twalatin « hekk°iɣ » di 4 n isegg°usa. Rriɣ Arif am hekk°u ɣer temdint. Maca kulci d wenni.
Sebɛa n isegg°usa d cehrayen d 20 n wussan x wass amezgaru melmi dd-ugureɣ. 4 n isegg°usa d cehrayn d 17 n wussan wer ẓriɣ Arif, wer ẓriɣ yemma. Melmi ttseqsiɣ imeddukal day-i yudsen « min ibeddlen?! » Ḍeḥḥken tterran-dd xafi: »qat ɛad d tenni ». « taɣyuli tettraḥ mɣar min trenni ».
7 iseggusa ddreɣ dag-sen akd legnus n umaḍal merra, wer jjiɣ lgens i wer ggiɣ d amddukel, niɣ wer cciɣ aɣrum-nnes. Ttexseɣ ad fehmeɣ min yejjin Arifi i yeddren di ddell, yugi ad yender taɣyuli. Tidet waha, ɛad wer ssineɣ!!
Wer ssineɣ min ittejjan aterras yeqqar-ak: « d tidet min teqqerd. » Maca wer zzag-s ittegg. Min ittejjan Arifi yessen belli d lmexzen i dag-s yeẓẓun tukkarhi, taqbilt, aseḥqer i temɣart, leɛgez… waxxa amenni ittagi a zag-s yeffeɣ. Rni xaf-s aɛeffar axmi netta waha i yellan sennej i tmurt-a!
Arifi nniḍen ittwalan ixf-nes d ilelli, ifaq, yender xaf-s taɣyuli. Yugi ad yelmed belli lmexzen mala wer xaf-s nemɛiwin marra, wer x-as netteɣlib. Yugi ad yessen belli iwdan i wer ilmiden ad smquddan jer wewtem d tewtemt, ad qeblen ayawya, ad slen i yijjen d wenniḍen, ad ssizdgen tamurt-nsen ad tt-ḥḍan, ɛemmers ad kkren aked lmexzem i dasen-yeccin tiseqqar-nsen.
Deg wawal aneggar ssawaleɣ x yijjen Arif d yijjen Urifi wer llin di tidet, ad yili ɛemmers ma ttuɣa llan. Maca aqqa-ten di turjit n waṭṭas n trifiyin tilelliyin d irifiyen ilelliyen. Aṭṭas wer tterrin taynit i wi xaf-sen ɣa iḥekmen mintra iḍemmen-asen tiseqqar d izerfan-nsen. Maca ksin amnus kṭer i suyetma-tsen d aytma-tsen i yeddren jer tukkarhi, d tigg°di, mala temṣebdid deg uxarres.
Ass melmi i dd-ugureɣ, ksiɣ akid-i ijjen tkemmict n ucal n ddcar mani xelqeɣ gmiɣ. Ksiɣ akid-i ula d Arif, maca ijjen Arif tturjiɣ-t. wer dag-s ddreɣ ca, ijjen Arif ssitimeɣ ad yili ca n wass, mala texsem!
Ɣer ɛawd: « Xseɣ ad ugureɣ wer dd-ttɛiqqibeɣ… » ta d ict d tɣuyyit n ijjen temɣart d Tarifit | Cahid Andic