Tanfust yura‑t: Halim El Madani

D ict n tmeṭṭut temɣar, teddar aṭṭas n iseggusa xef tma n yeɣẓaṛ, teṭṭef deg yexf-nnes s yexf-nnes d tzemmar i das-d-isqad bu yjenwan zi tewwuṛa n ujenna. Tezdeɣ deg yict n taddart marra tenxarrem, ixxamen-nnes marra wḍan icca-ten rmessus. Mani mma tsewḍed d ixemrawen. Kkint xaf-s aṭṭas n tfeqqaε di tudart-nnes; teẓẓiḍer i ysemmiḍen d wenẓar, mkul twala ad xaf-s yeḥmel yeɣẓaṛ war tt-itiwi.
Tejja d abarru n tarwa-nnes maca min umi ? Am xmi war ten-d-tejji! marra mzellaεen, marra ttun-tt qaε war dasen-tecqi, jjin-tt teddar d tayujilt.
War day-sen bu wul-nni yellan deg yewdan, mli day-sen ul ili war tt-tejjin ad tru ad tettar ɣar ayt bab n ddcaṛ. Ayt bab n ddcaṛ ggin day-s ɣezzu, tettar ɣar-sen tasekkift n waman ḥuma war tmetti s fad i teffud, ḥuma ad as-wcen ad tsu deḥḥcen xaf-s, tmarḍnen xef yinni umi tezzilliz d yinni xaf-s iksin imunas, kkaren tfafan xaf-sen di ddcaṛ tetten-asen rmux qqaṛen-asen: jjem-tt ad temmet tenni tewsar ar ami tugi ! Min umi tudart nnes ? Min daneɣ tewca ? uca tṛajan melmi ɣar temmet nettat tugi ad temmet.
Mkul twala ili kkin xaf-s ad slen ma tarra ca n tneffut ma walu, ca n twalatin ɣeṭṭṛen xafs ula d tawwurt wi dasen ɣa yinin lla? ttedfen ttafen-tt εad teddar uca ili dewlen ad bbyen iseqsan deg wayen jar-asen; minzi teddar ta ? aman war das-newci ca! Yak ma tasen-d ɣar-s tarwa-nnes war ten-nẓar ?!
Aɛmud rid deg ayt bab n ddcar, aεmud di min d tejja. Ttun-tt, ksin-tt d aseḥqaṛ. War das-qqaṛen ɣar-neɣ yemmatneɣ ad xaf-s nessij ad tt-nẓar.
Tejja-ten-d, tssemɣar-ten d nitni ḥaṛten xef yixef-nsen uca kkin ssin. Marra manaya war ssinen azal n tyemmat, ittɣil-asen tudart mbla tayemmat aha waha, war ssinen belli d tameεεissut, d tameqqaṛṣut, ttɣima d tazyent.
Ca n tarwa-nnes iwta-ten lḥal ɣar uzellif, reẓmen-d tiṭṭawin, faqen-d zeg weɣḍas n yiḍes tuɣa di ɣeḍsen. Amen cemmzen di tqiccat n umerɣiɣ nnan: Mani tella yemmatneɣ?
Kkaren bedden xef uḍar-nsen syidden reḥnuḍ ggin isuṛaf imezwura uca bedden s txecfin dasen-ssizzaren deg webrid.
Ruḥen wussan usin-d, kkaren-d wayyawen, mkul twala ili ikk-asen-d uneɣmis ameẓẓuɣ belli yemmatsen tameqqṛant εad teddar! ggin min ɣar-sen d tizemmar, ḍfaṛen tabridt n ibabaten-nsen war issiweḍ webrid. Sseqsan xafs, rzun xafs, al ami tt-ufin. umi tt-ufin sḥinnben as, sqiccmen-as, ssemɣaṛen zzay-s…Tuca s tumert-nni zi εemmaṛs war tuci.
Ssentan mkul twala sqadan-as d isulditen zi ɣar temkabar, tedwel tbedd xef iḍaren- nnes, tedwel-itt id cwayt n temẓi, tebda tεeddel deg yexxamen-nni yewḍan. kkin d ssin ayt bab n ddcaṛ, ẓṛin-tt, ttbehḍen! mamec das-tegga ta ?, Tuɣa war das-iqqim walu ad targeb! rexxu tedwel teqseḥ tɛeddel deg yexxamen-nnes nnit ?!
Awaren i ca n wussan tcarz, teẓẓu zi min itidar yiles. maca xmi tṛaḥ ad temjar tettaf izzaren-as ayt bab n ddcaṛ. Ufin days-heddu s uya ddcaṛ tuɣa ilqef-it razaɣ. Tufa amenni tebda ttzawar-iten, tettnaqam-iten, teqqar-asen: war lli ad teqqimem tmejjarem waha, ẓẓum ula d kenniw cwayt ḥuma ad tafem cenna mala temjarem.
Umi ufin amenni ḥaṛcen ɣar-s deg yict n tmeddit ɣar lwasṭa n llilet ,kkʷtin xaf-s, sḍerɣlen-tt zi snat n tiṭṭawin, ḥewwsen-as maṛṛa min tuɣa ɣar-s d tammuṛt,tedwel war tessin ayyawen-nnes zeg ayt bab n ddcaṛ. Ayyawen-nnes xafs ikksen afray n tzura tuɣa di tella usin d al ɣar-s ad rzun xef tseqqaṛ-nsen war ufin ca, ufin ḥa tzawa.
Yemmatsen tameqqrant tedwel war ten twili. Minzi ten ɣa tettwala? qa sḍaṛeɣlen-tt zi tnayen n tiṭṭawin, maca war ten tettu ca aqa-ten ɣar-s di twangimt εizzen xafs, teεqel xaf-sen ijj ijj. ula d nitni ssnen mindin, ssnen rid d nettat i yexsen, ssnen war ɣar-s ca deg ufus nnes. S uya war days-smiḥen ca qqimen amenni texsen-tt d buḥbel- nsen, tlaɣan as: yemmatneɣ tameqqṛant.
Tessenta deg wass n 6 zi Dujanbir Tenfarar deg wass n 7 zi Dujanbir zeg useggʷas n (2018)