Lqayed-awadday.. Nec d ahindawi d azegg°aɣ !

 « wer lliɣ d ilelli, ɣir mala kulci mayen day-i d-yunuḍen d ilelliyen »Bakunin

lqayed-awadday

Tuɣa ixzer mliḥ di jjihet n Tcipas deg yeffus n Miksik. Ixezzer deg imezdaɣ n wemkan-a wanita, i ttuɣa yellan zeg waydud n Maya. Lxezrat-a tanita tzemmer ad tili s tiṭṭawin n ijjen wergaz. Argaz-a iyreḍ ijjen mask, ttbanent-id ɣir tiṭṭawin-nnes tterqriqent. Nessawal da x Rafael Sebastián Guillén Vicente. Aterras-a idwel isem-nnes ɣer Lqayed awadday n Guillén. Aya zegga yeṭṭef arritiru-nnes zi ljic n usnufsel anamur asapatista EZLN. Isem n Sapatista yeqqen ɣer ugrawli amiksikanu Emiliano Zapatista.    

Lqayed awadday Marcus/ Guillén igga ijjen wemnus yemɣer i merra tinbaḍin timeksikyin. Ula tinni Timirikaniyin zi lweqt n Bell Clinton ar Barack Obama, ittsemma zi 1994 ar 2014. D yina d iseggusa i di idwel uselmad-a wanita i yellan maci zeg imezdaɣ n Tcipas d lqayed x-asen. D lqayed x tlelli-nnsen, aked uɣezdis n weɣrum. Ikka ibriden uɛaren s waṭṭas d netta ibedd deg wudem n uqabu isxeddamen imḍebbaren. Ar mani wami ixḍar isem-nnes, inna ad iggernez x ismawen n imḍebbren. Iggernez x yisem n « lqayed i yuɛlan ». Netta ixḍar isem n lqayed awadday d netta aqqa-t x yixef n tenbaḍt n lɛesker d useyyasi.

Waxxa tanbaḍt Tamiksikt yiḍ-a teqqar belli netta wer txes bu ad teṭṭef Lqayed awadday Marcus. Aya yus-d zegga timeskanin (manifestations) wwḍent ɣer merra tineddam timeqqranin n Miksik. Maca waxxa amenni, la d ijjen uɣezdis ma ittegg ttiqqet di wenneɣni. X manaya, iqqim ittnuffur zegga imneɛ arritiru-nnes. Aya, waxxa iwweḍ ad immel ijjen cwayt zeg ixef-nnes, zegga iwweḍ arritiru. Izwar-as i Miksik txes ad tsbedd Marcus deg useggas n 1995, tewwec-as aṭṭas n ttuham zzag-sent abeligg°ed, lfuyun, asexdem n lesnaḥ…

Marcus, uridd d bnadem-nni ibedden deg wudem n Miksik waha, maca d ijjen ittari. Nettaf-it yura ca n 20 idisen jar tasekla d tfelsasft. Zi tseyyast ar izlan n Neruda d Lurca. X manaya ttuɣa issen mani ig iccat ddsas n lmexzen Amiksikanu, ula kṭer umi ittegg ijjen ugernez d aberkan x mamec ibna usistim aseyyasi-nnsen. Aya iwweḍ tqiccet-nnes wami irecceḥ ixef-nnes ḥuma ad yili d ameɣar n Miksik deg useggas n 2006, bla ma ad izemmem ixef-nnes, manaya, issmarɣa aṭṭas ayt wagra d ttmenyat.

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Aɣewweɣ n Arrif ; tiggezt tecreḍ arrimet d twengimt

Deg usegg°as n 2016, aɣewweɣ n Arrif issenhezz leḥkam di Lmuɣrib. Yedwel Naser Zefzafi d zamul n tutriwin-a tinamunin d tsertanin. Yemsawal, baba-s i...

Spanya tettagi ad tenɛem s min tegga d ɣezzu di Arrif.

Ila ca n tebratin i yettunuḍen, qqarent ila Spanya txes ad tenɛem s min tegga di Arrif, uca ad tewwec 100 melyun yuru...

Dzayer – ddewla teḥkem s ɛecra n iseggusa teqqen x ukarikaturist Aqbayli Ɛinuc

Tasenbḍayt n Bgayet teḥkem-dd s ijjen leḥkam maḥend ad tḥebbes akarikaturist Aqbayli Γilas Ɛinuc. Tewca-as ttuhmet n « useɣḍel zeg uselway n tegduda d ubersigg°ed ». Ijjen...

Samuel Biarnay, Afransis-nni i yessnen Tarifiyt di beddu n lqern n 20.

Samuel Léonard Biarnay, ilul di 15 Yennayer 1879, di Saint-Laurent-du-Cros, maca yemmut di 10 Kṭuber 1918 di Arbaṭ, d anessmezzeɣ d Afransis. Igga ca...