Aseggʷas Amaziɣ jer ass-a d iḍennaṭ

Yura-t Ridouan PAKHROU

Iḍennaṭ εad ttuɣa aseggʷas amaynu Amaziɣ wer ɣer-s ttbeddin bu waṭṭaṣ n yewdan. Wer zzag-s sfuglan-t tiwacunin di Arrif, drust n iḥudriyen d imeɣnas n tesdawit d tmesmunin i yeksin amnus n Tmaziɣt. Mɣar nitni i ttuɣa yettbeddan ɣer tfugla-ya niɣ nitni weḥḥed-sen i xaf-s yessnen. Waxxa ttuɣa nettaf aṭṭaṣ n twacunin deg iɣezdisen n Lmeɣrib amecnaw Fas, Wejda, Tiṭṭawin d Agadir… Ssemɣaran zeg wass-a n wadaf n usʷeggas Amaziɣ, maca s ijj n rmeεna weḥḥdes xzzaren ɣer-s d adaf n useggʷas n ifedjaḥen, d  usemɣer zi tmurt.

Tafugla- ya n useggʷas amaynu ɣer-s aṭṭaṣ n wudmawen, d mkur ḥedd d teɣmert manis ɣer-s ixezzar d mammec zzag-s yessemɣara. Waxxa d macca d rεwayed ttemṣebḍant zeg umcan ɣer wnniḍen, mammec ig ittemṣebḍa ura d isem zeg umcan niɣ zeg uɣezdis n Tmazɣa niɣ n Lmeɣrib ɣer wenneɣni. Nettaf yenni i das-ittraɣan « iḍ n yennayer », «ḥaguza », « ixef n useggʷas »… mamec nettaf waxxa d macca wer telli d yict, mamec nettaf di taddart Tarifit swejjaden-as deg yimalas niɣ ujar, zi reεwayed i nettaf εad ddrent asewjed n umensi s umadun n seksu niɣ n uḥerḥur n imendi x-as yaẓiḍ sennej d aṭṭaṣ n iklusay n rxuḍart am djeft, xizzu, taxsayt yuzɣen, tabṣelt, rḥimeẓ, d sfarjel…sessen kid-s aɣi asemmam, niɣ d uceffay.

Aked uɣzdis nniḍen nttaf swejjaden cwayt n tqeḍquḍin truḥen-t aked teɣwawin, zi manaya εawd nettaf di tudrin n Irifiyen tiɣwawin, taɣyact, lluz, qawit, tazart yuzzɣen, zbib abeldi, tiyni… maca deg iseggʷasen imeggura mmarenyent-id rεwayd d timaynutin ttwasidfent deg iger n usfugli d usemɣar zeg wass n wadaf n useggʷas Amaziɣ amaynu, zzag-sent maccat d timaḍlanin, amecnaw « Tarta » d waṭṭaṣ n ikluṣay n ḥalawat n ufaṛṛan…

Zi marra manaya, tɣiman yen yeggin  tizemmar-nnsen ḥuma ad sseknen ad ssidfen tafugla n yixf n useggʷas ɣer tudrin, ad ɣer-s tbeddan-t kur aseggʷas, s tzemmar n tmesmunin n uɣnas xef tussna d tmagit n Tmaziɣt, s tira di tefray n useɣmes d arradyu d tribizyu…

Deg iger d ijj, ttɣimant tzemmar i yettwaggen x ufus n imufaɣ n tesdawit d timeqqranin deg iger n trezzut n umezruy n tidet di twengint n iḥudriyen d iḥenjiren imeẓẓyanen, deg iger n wedwar ɣer ixef n utarras, d tnettit (identité) Tamaziɣt, d ubeddi kuntra i tadyulujit n ymɣendfen (sionistes) d wsεarreb, i yellan rebda d iεdawn n Tmaziɣt d min ɣer-s yeqqnen, ujar iḥudriyen ugmen-d zi tegrawla n sucyal midiya, zzay-s faysbuk ḥuma ad taweḍ tebrat ɣer waṭṭas n tarwa n Irifiyen.

Di tidet, yiweḍ usfugli n yixf n useggʷas ad yeṭṭef amcan-nnes di reεwayed n Irifiyen, yettɣima d araji ɣer-s kur aseggʷas, am ijj n rεid d adelsan ɣer-s iẓuran udjɣen deg umezruy Amaziɣ, yerr-d aṭṭas d taynit i tudert tadelsant di arrif wara d tmazɣa, waxxa ɣer Irifyen ig itteddren di tmura n lberrani.

Deg iseggʷasen-a imeggura, aṭṭas d rεwayed d min yeqqnen ɣer tdelsa n Arrif d Tmaziɣt, yedwer ɣer-s aṭṭas d imeḍfaren s ict n taynit temɣar, waxxa εad jar wakud d wenniḍen yettban-d ca n wefɣul zeg ayt bu yεcar isnekkar-a tɣuyyit zi tburjet n ddin ḥuma ad inebbec di rεwayed n Imaziɣen s ict n rxezrat d taεeffant, maca waxxa yamenni Tmaziɣt tegga isuraf d iziyraren deg wuḍuf n uraq-nnes di tmurt- nnes.

Zeg ict n teɣmart d tameggarut, yettɣima wsidef ass-a n wadaf useggʷas Amaziɣ, yettɣimma d araɣi, ḥuma ad yedwer d amud (lɛid) d anamur d unṣib ad dag-s bedden ixeddamen, ad dag-s qqnent tiwwura n ssekwilat d tsedawiyin d marra lidarat. Mammec yettɣima d ict n tɣufi d ttameqrant ujar xminni nxezzar ɣer tmura i daneɣ-yunuḍen am Dzayer iwḍen ad ksin ixef n useggʷas d amud d anamur.

D asitem yullɣen, ymrer, ḥuma ad yadef useggʷas Amaziɣ 2971 s tcuni d taẓyuḍi x marra Imaziɣen d tɣawsa n Tmaziɣt, d tilelli i ynekraf n Arrif.

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Min teɛna Rosa Parks issnekkren aɣewweɣ kunṭra i ubeṭṭu amessaẓur deg umarikan ?

Xminni i dd-njebbed awal x izumal n unhezzi n tlelli tameddant d umeglissaẓur (antiracisme)  deg umarikan, ad yili nettat zeg wudmawen i dd-ittasen ɣer...

Zi Tefrunkufunit d Tɛurba ɣer Tmaziɣufunit

Deg wemsagar ameggaru ittwaggen di tegzirt n Jerba (Tunes) i yellan d ijjen tmurt d Tmaziɣt, mmelqan dinni imɣaren n Tefrunkufunit maḥend ad bedden...

Samuel Biarnay, Afransis-nni i yessnen Tarifiyt di beddu n lqern n 20.

Samuel Léonard Biarnay, ilul di 15 Yennayer 1879, di Saint-Laurent-du-Cros, maca yemmut di 10 Kṭuber 1918 di Arbaṭ, d anessmezzeɣ d Afransis. Igga ca...

Min tenna Wikipedia X Naser Zzefzafi?

Naser Zzefzafi (isem n Zzefzafi ikk-dd zeg « Azefzaf ») ilul netta di 04 nufember 1979 di Lḥusima (Arrif), d ijjen umeɣnas d asertan d Arifi....