Yemmeksi-dd zeg udlis: « Le sexe et l’effroi« , Pascal Quignard
Iturjem-it; Ɛebdelwaḥed ḤENNU
« Apulyus, netta ttuɣa-t d ijj n wafrikan ilul di temdint n Madura tanumidit, yiwi ij n tajjalt ɣer-s agla mseqqem, qqaren-as « Budintya », ɣer-s tnayen n tarwa-nnes zeg wergaz amezwaru.
Aseggas n 158, yekker « Sisinyus Imilyanus », uma-s n Budintya, wami i dd-yerra lexber belli lḥakem « Claudius Maximus » aqqa-t di Afrika, yedɛa Apulyus belli yegga ibexruras bac ad yawi lwert i yellan x yisem n mmi-s n uma-s « Sisinyus Budins ».
Yusa-dd ubuɣaw « Tanunyus » izemmem timenna-nni, bac ad yaweḍ ad yessken belli afiluzuf-a aflaṭuni netta yallah d ij n useḥḥar waha, yegga ibexruras d ssḥur i rrimet d yiman n Budintya.
Aṭṭas n isemɣan cehden belli ẓrin Apulyus iɛebbed ca n leṣnam wer ḍbiɛen, yesnuffara-ten adu yij n tkettant, belli tteɛjibent-as tisitin, belli yessuḍus iḥermucen imeẓẓyanen, yessesxif-iten.
Yegga Apulyus abuɣaw-nnes ula d netta, iqeddem-it i lḥakem n Sparṭa. Yejbed-dd ij n tebrat n temɣart-nnes bac a t-tɛawen ɣer min yeqqar, yiweḍ a dasen-yessken belli iḥermucen ttuɣa ittegg-asen ij n weklasi n ddwa n teɣmas, urid ttuɣa yessuḍus-iten.
Lexdenni, lḥakem « Claudius Maximus » yewca lḥeqq i ufiluzuf Apulyus. Maca manaya i yemsaren, ibeddel tudert n Apulyus, yejja later-nnes ula di min yura.
Apulyus d Budintya, yemmerni ɣer-sen ij uḥenjir semman-as « faustinus » awarn i umi ruḥen zedɣen di Qerṭaja. « ….