Aḥeṭṭu n twennaḍt : εad neqqen deg yimeɣnas ikulujiyen

Aṭṭas n imeɣnas i ixeddmen x yikulujiya mamec xeddmen ula x « tmura n jjmaɛet », imeɣnas-a aṭṭas zeg-sen i neqqen. D manaya i tenna ijjen tmesmunt i ittbeddan x tseqqar-nnsen.

Deg ijjen uneqqis (rapport) i tegga tmesmunt n Golbal Witness, yus-d dag-s ila 227 n yewdan i yemmuten deg umaḍal deg useggas n 2020. Wa d nnumru ameqqran wis tnayen yettwazemmamen ɛamayen mseḍfaren.

Alaḥsab aneqqis-a wa, ttulut n tmenɣiwin-a tina, qqnent ɣer usyafa n isuyam igamanen (resource exploitation), ameknaw : aqesses n tcejjura, ikaryaren, lexdyamen n tsebbabt i yeqqnen ɣer tfellaḥt, agguyen n yifawaman, d isenfaren imeqqranen-nneɣni.

Aneqqis-a iqqar belli iwdan-a i immuten ttemkabaren x « tseqqar n twennaḍt ». Nɣin-ten minzi ttexsen ad ḥḍan isuyam igamanen i tteḥdajan i uḥeṭṭu, am taganin, isuyam n waman, d igaruten.

Tamesmunt-a n Golbal Witness teqqar belli alaḥal rebɛa n imeɣnas kul simana i neqqen zeg wami tebda tamyaqqant n Paris i uḥeṭṭu n ugama zeg useggas n 2015.

Tenna ɛawed, aqqa nnumru-ya i iqesḥen izemmer ad yili kṭer, minzi ittuqiɛ ttaɛeddu kṭer ukṭer x ijurnalisten d tlelliyin tiɣermanin (civic freedoms).

Ddegg-a n tmenɣiwin qqnent ɣer uqesses n tcejjura, s 23 n umettin. Mani msaren ca n isugiten deg Ubrazil, Nikaragwa, Piru d Ufilippin.

Imezdaɣ imezwura ttwaḥsaben d ttulut zeg inni min xef sugen. Minzi d nitni i yettilin di qabisa maḥend ad bedden deg wudem n ubeddel n uklima.

Tammurt n Kulumbiya i di msaren aṭṭas n isugiten. Alaḥal mmuten dag-s ca 65 n umeɣnas.

Ikaryaren tthuddan x yikulujiya. Asayem: INSTITUTO SOCIOAMBIENTAL HANDOUT

D ddqel d ameqqran

Ijjen umeɣnas awennaḍ Chris Madden inna ila ixes lḥukumat « ad msurrufent aked tmeslayt n uḥeṭṭu n imeɣnas ».

Mamec inna Madden ila aneqqis-a wa «  d afekkar ila abeddel n uklima ittwaḥsab d ddqel wer das-zemmren ca zzag-sen i yettɣamaren s tudert-nnsen bac ad snejmen taganin, isaffen d twennaḍin maḥend a nbedd deg wudel n ubeddel n uklima. Manaya ixess-as ad ibedd lux ».

Tamesmunt-a tetter zi lḥukumat bac ad neɛment ila iwdan ɣer-sen lḥeqq ad ɛicen di twennaḍin-nnsen.

Alok Sharma ijjen zeg inni ɣa iggen agraw n Cop 26. Yenna i BBC ila « issizwara zeg iwdan i yellan di qabisa aked ubeddel n ukilma, maḥend a nsel i merra iwdan ».

Reuters

Nɣin-tt deg uxxam

Icten zi tinni nɣin, qqaren-as Fikile Ntshangase  (65 iseggusa) zeg yeffus n wafrika. Ttuɣa temsedɛa aked ijjen ccarika n ukaryar di tmurt-nnes. Nɣin-tt s uqerṭas deg uxxam mani tettɛic.

Tenna yelli-s Malungelo Xhakaza (31 iseggusa) ila « aɣnas n yemma-s iggur ad isiɣa ». Terni tenna : « Ar ass-a la d ijjen ma ittwaṭṭef zeg inni inɣin yemma. Wer ruḥen ad sseqsan ḥedd. Ittban-ayi-dd ila ca n ijjen ixes, ad issemɣer zeg ukaryar-a wa, s minzi mma ».

Ijjen zeg inɣin ɛawed qqaren-as Oscar Eyraud Adams, i yenɣin di Mexico di Cutenber n 2020. Ttuɣa yettɛawan imezdaɣ inseliyen di jjmaɛet n « Kumiai » bac ad ɣer-sen yilin waman.

Malungelo Xhakaza. Asayem: THOM PIERCE

Tenna Golbal Witness ila imeɣnas min xef tthuddan s waṭṭas, aqqa-ten di Guapinol di Handuras. Aṭṭas n imeɣnas sɣuyyun x lḥukuma-nnsen minzi rezzun x uksid n wuzzal deg ijjen wemkan yettwaḥseb d aydal ittwaḥḍa ».

Imeɣnas qqaren ila asif n Guapinol, i yetticen aman i waṭṭas n imezdaɣ, iggur ad inqaḍa. Tamesmunt teqqar ila qa aṭṭas zeg imezdaɣ ɛad ttwaṭṭfen.    

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Samuel Biarnay, Afransis-nni i yessnen Tarifiyt di beddu n lqern n 20.

Samuel Léonard Biarnay, ilul di 15 Yennayer 1879, di Saint-Laurent-du-Cros, maca yemmut di 10 Kṭuber 1918 di Arbaṭ, d anessmezzeɣ d Afransis. Igga ca...

Xmi ittakk°aḍ uplastik ɣer uceffay n wutuḍ n temɣarin

« Ma din min nzemmer a negg bla ma nedwel ɣer uplastik ? Walu ! ». Ammu i yeqqar ijjen zeg inni icerken deg ijjen wawal i terẓem BBC...

Tamesmunt n « Ad nuru i yimyura s Tmaziɣt » tessnewju Andic Cahid

Tamesmunt n "ad nuru i yimyura s Tmaziɣt", iggur ad tegg ijjen wemsagar d aseklan ggin-as i yisem « Mayd nnan idlisen ? » aked umari Cahid...

Aɣennij anegdud g Arif : amezruy d termitin

Amari: Mimun Lwalid Asuɣel: Sufyan Lhani Mala taẓuri d afares animan axerras n kul tagrawt tanefgant, aqa Arif ɣur-s asneflul-ines g uẓawan d tedyazt d ccḍiḥ...