Zegga temdukkul Limarat Aked Israyil.. Iɛrubiyen n Lmuɣrib mmuzzaren

Amdukkul jar timura n Waεraben d Israyil, merra iwdan tuɣa ttrajan-t. Aɛraben d Israyil tuɣa sqadan i wayawya tibratin n tmexsa aṭṭas zi mani. Maca la d ijjen ma tuɣa yettraja ad yili wefsar x umdukkul jar Limarat d Israyil di lweqt-a.

Limarat d nettat d tamurt tis tlata min ɣa tella umsurruf aked Israyil, awerni Misra d Lurdun. Ikspirten di tsertit ttrajan ula d Lbeḥrayen d Ɛumman ad adfen deg umsurruf d unṣib aked Israyil. D manaya ittwakkaden ula d Israyliyen la nitni, qqaren belli qa din timura n waɛraben aqqa-yent deg webrid maḥend ad msurrufent aked Israyil.
Israyil s llubi-nnes ameqqran deg umaḍal, ittawi-dd Rebbi ila teggur ɣer zzat maḥend tegg tirenniwin deg yiyyar n tsertit.

Iεrubiyen n Lmuɣib ccin ticti zi manis wer ttrijin

Iɛrubiyen n Lmuɣrib dag-sen tnayen n markat, inni umi neqqar imessuguren « progressistes » i dd-yekkin zeg iẓelmaḍen, d inniḍen, ixwanjiyen. Waxxa tnayen-a n wudmawen wer ttemseḥmilen jar-asen maca tesmuni-ten tiεurba. Azgen ameqqran-nnsen ttwalan belli imeɣnas n umussu Amaziɣ d inni min ɣa yella umsurruf aked Israyil. Ddegg-a n ttuhmet temmerni zegga iraḥ Ḥmed Ddɣerni deg usegg°as n 2008 ɣer Israyil. D manayenni s ixef-nnes di Lezzayer aked Ferḥat Mhenni.
Iɛrubiyen zi lebda nitni reẓmen tiṭṭawin-nnsen xezzren wi ig ittraḥen ɣer Israyil, maḥend ad « t-feḍḥen » di tɣemsa. Inni ig ittraḥen maci d iwdan n umussu Amaziɣ, maca d iwdan d imeqqranen, zzag-sen ijurnalisten, imusikuten d iwdan ixeddmen deg yiyyar n tmesmunin d ula iwdan ig illan deg yiger asertan Ameɣrabi.

Di tidet Lmuɣrib unsib ɣer-s amsurruf d ademsan d ameqqran s waṭṭas aked Israyil deg yiger n tsebbabt d igran nneḍni. Mamec llubi uday ittirar ijjen tilalt d tameqqrant deg yiger asertan amaḍlan ula kter deg umenɣi n Lmuɣrib x sseḥra aked Pulisaryu. Mamec Lmuɣib ɣer-s ca n melyun n Usrayli iẓuran-nnsen d Imeɣrabiyen. Mayen ɣa ijjen Lmuɣrib izemmer ad ibeddel aṭṭas n tmeslayin deg wazzareg asertan Asrayili. Mala issexdem tawriqt-nnsen tasretant.

Lmuɣrib unsib aqqa-t jar tnayen n yebriden, jar umdukkul, rni ɣer-s ad iqqim amya. Minzi Iɛrubiyen ɣer-sen amkan-nnsen deg wazzareg asertan Ameɣrabi.

Imaziɣen i Iɛrubiyen n Lmuɣrib: Qablet Aɛraben-nnwem d amezwar

Aṭṭas n Imaziɣen tuɣa ḍeffaren s ijjen n taynit d tameqqrant amdukkul Asrayili-Ayimarati. Iɛrubiyen n Lmuɣrib bdan ssufuɣen-dd ilaɣiten. Xalid Ssufyani ameqqrn n wegraw Aɛrubi-meslem yenna belli amdukkul jar Israyil d Limarat ijj-dd ddell x waɛɛraben. Ssufyani issigg°ej ula d Lmuɣrib ad yadef deg umdukkel aked Israyil. Inna belli Lmuɣrib ɣer-s ijjen ujellid issen mayen ixeddem.

Zeg ijjen uɣezdis nniḍen qqaren aṭṭas zeg imeɣnas n umussu Amaziɣ ila ddegg-a n umenɣi jar Filisṭin d Israyil zeg umezzwaru ibedd x ijjen ddsas n arrasa. Minzi d ijjen umenɣi ibedd x iẓuran d idammen. Ixess abeddi aked tɣawsa-ya ad tili zeg uɣezdis anefgan.

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Takuppat n umaḍal 2022: Umi acrak n tseḍma n Lmuɣrib imseḥ Imaziɣen.

Yura-t: A. Bodetti Asmezzeɣ zi www.middleeasteye.net/ Mala “amaḍal Aɛrab” imun ɣer deffer i Lmuɣrib deg wecrak-nnes di tkuppat n umaḍal, ca n Imeɣrabiyen...

Spanya tettagi ad tenɛem s min tegga d ɣezzu di Arrif.

Ila ca n tebratin i yettunuḍen, qqarent ila Spanya txes ad tenɛem s min tegga di Arrif, uca ad tewwec 100 melyun yuru...

Dzayer – ddewla teḥkem s ɛecra n iseggusa teqqen x ukarikaturist Aqbayli Ɛinuc

Tasenbḍayt n Bgayet teḥkem-dd s ijjen leḥkam maḥend ad tḥebbes akarikaturist Aqbayli Γilas Ɛinuc. Tewca-as ttuhmet n « useɣḍel zeg uselway n tegduda d ubersigg°ed ». Ijjen...

Lmexzen Uliman yeṭṭef ijj n ucekkam n Lmeɣrib!

Karlsruhe (DPA): Lidara n ḥeṭṭu n tmurt talimant teṭṭef di letnayen yeɛdun (14 nuwenbir) ijjen Umeɣrabi di temdint n kulen, tcekk deg-s belli ttuɣa...