🔊 Xinsiya n Martcika : Ma tessizdig ifuraḍ niɣ tettekkes Tmaziɣt ?

Audio 2:13

Xinsiya n Martcika, i d-yusin deg useggas n 2010, maḥend a terr taynit i ugelmam n Martcika (lebḥer ameẓẓyan) i d-ibeddan zeg Uṭalayun ar Arekman, ad t-tessizdeg zeg ifuraḍ i dag-s.

Ttekritikan aṭṭas n yewdan xinsiya-ya minzi waxxa teɛda kṭer zi ɛecra iseggusa zeg wami tettwagg, ɛad agelmam-a ittɛic xirebbi n yemxumbal, jarkṭer inni i yeqqnen ɣer ifuraḍ n plastik i d-ihekk°wan ɣer ugelmam melmi mma yewta cwayt wenẓar.

Imeḍfaren ttwalan belli Xinsiya-ya wer teggi ca lxedmet-nnes amen tenna, wer tiwiḍ ca ɣer min xef d-tusa ad texdem deg umezwaryu.  

Zeg uɣezdis-nniḍen, nettaf Xinsya-ya tbedd x ca n isenfaren zeɛma maḥend ad ggen tyumi i wemkan-a asebḥan. Ḥaca tyumi-ya ittwaggen, wer teksi qqaɛ s taynit, ismawen n yimukan i yellan x tmewwa n Marticka d ifutas-nnes.

Zeg imedyaten n manaya, xminni nẓerr taɛrurt n Taliwin, i idewlen qqaren-as imezdaɣ, Aṭalayun. Nettaf xinsiya n Martcika tura « Telɛyun : taɛrurt n tiṭṭawin ». Kṭer zi manaya, wer iqqim ḥedd isxeddam « lluɣa lbarbariya » mɣir xinsiya-ya tanita.

tala: http://agencemarchica.gov.ma/ar/

Maci ḥa manaya, merra ismawen i tegga Martcika i isenfaren-nnes n jjdid, tixḍar-asen ismawen d Aɛɛraben, wer ɣer-sen qqaɛ tɣuni aked ismawen isxeddamen imezdaɣ n temdint i yessawalen ḥa Tmaziɣt. Mamec wer ttweqqiren ca Taṭupunimit n Martcika. Imedyaten n manaya, ameknaw « tamdint n Lbeḥrayen, lmadina ljadida, qaryat seyyadin »..

ismawen n isenfaren n xinsiya-ya. Tala: http://agencemarchica.gov.ma/ar/

Amek yettwassen ila asenfar n Martcika ggin-as 26 melyar n dderhem, maca wer wwiḍen ad ggen ijj n usit ittwaqqaren iles n Arrif, ad yari s yiles-nnsen, mamec wer ttweqqiren la d ismawen n imukan i yellan di Nnaḍur, bac ad ten-ḥḍan zeg uweḍḍer d usɛerreb.

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Takuppat n umaḍal 2022: Umi acrak n tseḍma n Lmuɣrib imseḥ Imaziɣen.

Yura-t: A. Bodetti Asmezzeɣ zi www.middleeasteye.net/ Mala “amaḍal Aɛrab” imun ɣer deffer i Lmuɣrib deg wecrak-nnes di tkuppat n umaḍal, ca n Imeɣrabiyen...

Spanya tettagi ad tenɛem s min tegga d ɣezzu di Arrif.

Ila ca n tebratin i yettunuḍen, qqarent ila Spanya txes ad tenɛem s min tegga di Arrif, uca ad tewwec 100 melyun yuru...

Dzayer – ddewla teḥkem s ɛecra n iseggusa teqqen x ukarikaturist Aqbayli Ɛinuc

Tasenbḍayt n Bgayet teḥkem-dd s ijjen leḥkam maḥend ad tḥebbes akarikaturist Aqbayli Γilas Ɛinuc. Tewca-as ttuhmet n « useɣḍel zeg uselway n tegduda d ubersigg°ed ». Ijjen...

Lmexzen Uliman yeṭṭef ijj n ucekkam n Lmeɣrib!

Karlsruhe (DPA): Lidara n ḥeṭṭu n tmurt talimant teṭṭef di letnayen yeɛdun (14 nuwenbir) ijjen Umeɣrabi di temdint n kulen, tcekk deg-s belli ttuɣa...