Muḥemmed Cukri: Zeg Ayt Cicar ɣer Ṭanja.

Ijjen umari d Arifi, ittwassen deg umaḍal amen yekmel s tira-nnes i yura xef tudert-nnes. Aɣrum yeḥfan, d wa d ungal i zi ittwassen aṭṭas Cukri. Yenna x-as umari n umezgun Amarikani tinisi belli netta d « tewrqit tedder tettwaru s leḥriq n yiwdan ».

Tudert n Cukri

Amari-nneɣ ilul deg Ayt Cicar deg usegg°as n 1935, immut di Ṭanja deg usegg°as n 2003. D ijjen umari i yettwassnen s waṭṭas deg umaḍal. Tudert-nnes ad tenneqleb ass i di ɣa ihajer lwacun-nnes zeg Ayt Cicar, ɣer Ṭanja. Deg usegg°as ittwassnen s usegg°as n Buheyyuf. Lwacun-nnes ila irezzu x uleqquz n weɣrum di temdint-a tamaḍlant. Maca dag-s ad isseɛda ẓẓleḍ. Ad x-as tekk din tezli. Baba-s ttuɣa-t akid-sen d aεeffan. D manaya i ɣa naf d neccin neqqar ungalen-nnes, ig ittɛawaden x baba-s.

D netta d ameẓẓyan, idder ayezzim n yiles. Minzi netta d Arifi yus-d ɣer ijjen temdint ssawalen dag-s ɣir Taεrabt i wer ifehhem. Ixdem di lqhawi, izzenz igarruten, imseḥ iherkusen. Wer yejji lxedmet wer tt-iggi d netta d ameẓẓyan, maḥend ad irbeḥ tudert-nnes.
Iraḥ aked Lwacun-nnes ɣer Tiṭṭawin, maca wer das-teɛjib temdint-a, idwel-d ɣer Ṭanja, ad yedder tudert-nnes dag-s. Netta baba-s ɛemmers ma ttuɣa-t akid-s mliḥ. Lebda ittmenɣa akid-s, yenna-as belli d netta ig inɣin uma-s ameẓẓyan Σbdelqader.

Muḥemmed Cukri idder d aεezri, ma ɛemmers imlek. Immut di 2003 s uxenzir i t-ileqfen.

Tira-nnes

Immelqa Muḥemmed Cukri aked ijjen uterras d netta i das-islemden ad iɣer/ ad yari s Teɛrabt. Deg usegg°as n 1956, Cukri iraḥ ɣer Leɛrayec, maḥend ad iɣer din. Ikemmel dag-s ar mani idwel netta d aselmad. Deg usegg°as n 1960, i di ibda ittarin tinfas-nnes, d netta ittɛic tudert-nnes s llilet mani ttuɣa yekkal di lbiran. Aked manaya, ibda igga tiddukla aked waṭṭas n imaraiten, zzag-sen Paul Bowls iddren di Ṭanja i waṭṭas n iseggusa.

D ameggaru-ya i das ɣa issuɣlen ungal-nnes « aɣrum iḥfan » ɣer Teglinzit. Yegga-as i yisem « For bread alone ». Tettwafser di Nnegliz asegg°as n 1973. Ungal-a wa iwweḍ amaḍal amen yekmel. Maca ɣir ifser udem-nnes n Teɛrabt. Aṭṭas n midden wer dasen-iɛjib bu lḥal. Lmexzen yugi ad t-yejj ad immenz di Lmuɣrib, minzi qqaren ila dag-s ijjen wudem iceyyen n tmurt-a. Ar asegg°as n 2000, i yiwwḍen midden zemmren ad t-sɣen. Maci d adlis-a i zi ittwassen Cukri waha, maca din aṭṭas n idlisen d wungalen d tenfas ameknaw « akud n izgilen », « taqiḍunt », « ssuq ddaxili ». Yettɣima Muḥemmed Cukri d ijjen wudem zeg wudmawen n tsekla ittwarun s Teɛrabt.

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Takuppat n umaḍal 2022: Umi acrak n tseḍma n Lmuɣrib imseḥ Imaziɣen.

Yura-t: A. Bodetti Asmezzeɣ zi www.middleeasteye.net/ Mala “amaḍal Aɛrab” imun ɣer deffer i Lmuɣrib deg wecrak-nnes di tkuppat n umaḍal, ca n Imeɣrabiyen...

Spanya tettagi ad tenɛem s min tegga d ɣezzu di Arrif.

Ila ca n tebratin i yettunuḍen, qqarent ila Spanya txes ad tenɛem s min tegga di Arrif, uca ad tewwec 100 melyun yuru...

Dzayer – ddewla teḥkem s ɛecra n iseggusa teqqen x ukarikaturist Aqbayli Ɛinuc

Tasenbḍayt n Bgayet teḥkem-dd s ijjen leḥkam maḥend ad tḥebbes akarikaturist Aqbayli Γilas Ɛinuc. Tewca-as ttuhmet n « useɣḍel zeg uselway n tegduda d ubersigg°ed ». Ijjen...

Min dak-tenna yemma-k ula d necc tenna-ayi-t yemma.

Deg ijj n wass di zzman iεdan, memmis n uɣeṛḍa imdukkul aked memmis n umucc.iraren, ferḥen, sseεdan ass-nnsen d aṣebḥan qbala. yiweḍ-dd uεecci kul...