Ṣeḥḥet tamaḍlant: timura n umaḍal ixess ad awyent ḥadur-nnsent

Zegga teɛdu sett chur zeg wami tefser tnegmamt n ṣeḥhet lḥal n uɣawel deg umaḍal, ggin agraw wis rebɛa ass-a maḥend ad ssnen mani iwweḍ ubirus n Kuruna. Ula kter awarni umi ibda ittgeɛɛad s waṭṭas nnumru n imehlak n Kuruna zegga ttyarita. Deg Uliman nettaf ila asinag n Robert-Koch yenna ila imehlak n Kuruna wwḍen 870 deg wass-a (01/08/2020). Di Lmuɣrib, wwḍen imehlak deg wass s ixef-nnes ar 1063.

Aṭṭas n tmura kritikan tanegmamt n ṣeḥḥet minzi ɛeḍlen aṭṭas wer ggin tizemmar-nnsen maḥend ad fesren x lḥal n uɣawel di Ccinwa d umaḍal. Amarikan, yenna x tnegmamt belli nettat d tmunyakut deg ufus n Ccinwa, mamec i tt-tekritikan alaḥsab takmamt, minzi kul twalat d mayen teqqar x tekmamt.

Tedros: Kuruna, ad yeqqim later-nnes deg issgusa i dd-igguren.

Tedros Adhanom Ghebreyesus

Yenna Tedros Adhanom Ghebreyesus amɣar n tnagmamt n ṣeḥḥet tamaḍlant deg wass n jjemɛa (31 yulyuz 2020) belli afsar n ubirus n kuruna ad yili zeg ikaṭastrufen ɣa yeqqimen ijjen lweqt d azegrar deg yimal.

Awal-nnes yenna-t deg ijjen wegraw di tnegmamt, mamec yenna ɛawed Tedros ila aqqa: « jjriḥect-a d ijjen krisis tettemsar ijjen twalat kul lqern maca tyuri-nnes nzemmer ad zzag-s naka x waṭṭas n issgusa ».

Tedros yenna, qa waxxa nessen cwayt x ubirus-a wa, maca qa din aṭṭas n iseqsan ɛad wer dasen-nufi timrarutin, ɛad zemmren iwdan ad helken s lehlak-a wa. Yeḍfar yenna « tiɣuriwin i negga mmalent-id ila waxxa abirus-a illqef aṭṭas n yiwdan di ca n tmurt, maca waxxa amenni izemmer ad d-yedwel ad ten-ilqef ɛawed »

Yerni yenna :  » Aṭṭas n tmura tuɣa ttɣilent belli ssurfent lxaṭar, maca luxa nettaf-itent tteggent tizemmar maḥend wer dd-ttbinen ibeqqiḍen d imaynuten n ubirus-a. D ca n tmura i tuɣa yeẓrin drus n iwdan ihelken s ubrius, luxa ttmarnayen dag-sent imehlak d imettinen »

Tigg°edi zi leḥmu n Uruppa

Zeg ijjen uɣezdis nniḍen. Uruppa deg ussan-a imeggura, igeɛɛed dag-s leḥmu s waṭṭas, iweḍ ar 40° di ca n imukan. Mayen yejjin lmexzen n mkul tammurt ad sfekkren imsaryen ig ittraḥen ɣer lebḥer belli abirus ɛad yella.

Tenna Fransa ila tasfift n leḥmu yeggur ad taweḍ ar 40° di tili, deg imukan ameknaw Paris d ijjen wezgen zeg yeẓẓlmeḍ-nnes i yewtin ɣer usammer. Ifransisen nnan belli ixess iwdan « ad siɣan ad mlagg°ajen jar-asen ad ggen takmamt ». Mamec nnan ila ixess ad rren taynit i iwssura.

Aliman la d netta, ibda issadaf drus n yiwdan ɣer timedwin-nnes n waman mani qbel tuɣa ssadafen iwdan kulci. Ibriṭaniyen d Ilimaniyen fesren-dd ila ass-a n jjemɛa (01 zi Tɣuct 2020) d ass i yeḥman qaɛ ar lexxu, maca aqqa tasfift n leḥmu, lmijar-nnes d aquḍaḍ. I dd-wekkden.

Amaynu

Yeqqen ɣer-s

Takuppat n umaḍal 2022: Umi acrak n tseḍma n Lmuɣrib imseḥ Imaziɣen.

Yura-t: A. Bodetti Asmezzeɣ zi www.middleeasteye.net/ Mala “amaḍal Aɛrab” imun ɣer deffer i Lmuɣrib deg wecrak-nnes di tkuppat n umaḍal, ca n Imeɣrabiyen...

Spanya tettagi ad tenɛem s min tegga d ɣezzu di Arrif.

Ila ca n tebratin i yettunuḍen, qqarent ila Spanya txes ad tenɛem s min tegga di Arrif, uca ad tewwec 100 melyun yuru...

Dzayer – ddewla teḥkem s ɛecra n iseggusa teqqen x ukarikaturist Aqbayli Ɛinuc

Tasenbḍayt n Bgayet teḥkem-dd s ijjen leḥkam maḥend ad tḥebbes akarikaturist Aqbayli Γilas Ɛinuc. Tewca-as ttuhmet n « useɣḍel zeg uselway n tegduda d ubersigg°ed ». Ijjen...

Lmexzen Uliman yeṭṭef ijj n ucekkam n Lmeɣrib!

Karlsruhe (DPA): Lidara n ḥeṭṭu n tmurt talimant teṭṭef di letnayen yeɛdun (14 nuwenbir) ijjen Umeɣrabi di temdint n kulen, tcekk deg-s belli ttuɣa...